Våtmark är ett brett begrepp som innefattar en rad olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Dessa miljöer är livsviktiga för en stor mängd arter, inte minst för våra smådjur och deras ägg och larver. En hög förekomst av insekter, larver och ägg innebär mycket mat till fiskar, grodor, fåglar och andra insekter.
Naturens smarta vattenrenare
Våtmarker suger upp vatten från regn och snö och håller kvar detta vatten i markerna. Utan våtmarkernas förmåga att binda vatten i naturen skulle det lättare kunna bli översvämningar. Våtmarkers vattenhållande funktion gör dessutom att grundvattennivåerna kan fyllas på även under torrare perioder. Vatten från omkringliggande områden som städer och jordbruk rinner långsamt genom våtmarkerna. Genom en långsam avrinning hinner föroreningar brytas ned av bakterier eller sjunka till botten. Våtmarker fungerar således som naturens egna reningsverk. Man kan låta avloppsvatten rinna genom våtmarker både före och efter det kommer till ett vattenreningsverk. På detta sätt behöver reningsverket inte göra lika mycket jobb. Det blir billigare för reningsverket när naturen utför detta gratisarbete!
I en strävan efter att få mer mark att odla på, och ge förutsättningar för produktion av grödor, har vi under lång tid dikat ut våtmarker för att leda bort vatten och torrlägga odlingsyta. Även inom skogsbruket har man länge grävt diken för att leda bort vatten och underlätta för trädplantering. Detta har idag resulterat i att uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit. När våtmarker försvinner förlorar vi en av naturens renande funktioner och många arter försvinner då deras hem går förlorade. Nitton procent av Sveriges rödlistade arter förekommer just i våtmarksmiljöer (1).
Mycket vatten – mycket mygg – mycket fåglar!
En av alla arter som frodas i våtmarksmiljöer är den välbekanta myggan. Ofta när man pratar om myggor menar man egentligen stickmyggor, men de flesta arter av mygg sticks inte. I Sverige har vi ca 2500 olika myggarter, varav endast 49 arter är just stickmyggor. Vissa arter av stickmyggor föredrar blod från fåglar medan en annan art, grodmyggan, bara verkar suga blod från grodor (3). Men många sticker såklart oss människor också. Det är bara honorna som suger blod. De behöver proteiner för att kunna producera ägg och suger blod för att få i sig dessa proteiner.
Myggan är viktig som mat åt andra djur. Som larver äts myggorna av fiskar och som fullvuxna är de viktig föda för många fåglar, spindlar, fladdermöss och andra djur. Eftersom myggen förekommer i så stora mängder, utgör de en viktig del i näringskedjan i vattensamlingarna där de förekommer. Fjädermyggornas larver kan exempelvis täcka hela botten och uppgå till 50 000 stycken per kvadratmeter (4). Om myggorna försvann från naturen skulle det bli svårt för exempelvis fåglar och fladdermöss att hitta mat till sina ungar.
Flyga, dyka och gå på vatten – insekter kan många konster
Skräddaren är en vattenlevande insekt som många känner igen. Hur kan skräddarna gå på vattnet? Jo, skräddarnas ben är utrustade med vattenavstötande hår. Detta gör att de kan bäras upp av vattnets ytspänning. De springer över vattnet och jagar sina byten, som ofta består av insekter som har fallit ner i vattnet.
Många skalbaggar är också beroende av vatten. Ett exempel är den simmande dykaren, en vattenlevande skalbagge som hämtar luft genom att hålla upp bakkroppen ovanför vattenytan. Skalbaggens larver lever också i vatten och är rovdjur som gärna äter insekter och fiskyngel. Dykaren är en god flygare, vilket krävs för att den ska kunna ta sig mellan olika vattendrag.
Trollsländor – hungriga urtidsdjur
Visst är det något magiskt med trollsländor? Dessa jättelika, glänsande flygare hör till Sveriges största, och även äldsta, insekter (5) och påträffas ofta flygandes kors och tvärs i anslutning till vatten. Om du är sugen på att se dessa vackra jätteinsekter, ska du ge dig ut och leta i områden med grundare vatten. Där lägger trollsländorna sina ägg, och där kläcks de och lever som larver.
Perioden som fullvuxen trollslända är kort, från några veckor till som högst ett par månader, beroende på art. Larverna kan däremot leva upp till flera år. Larverna är glupska rovdjur, som ofta ligger på lur tills ett byte kommer förbi. Då attackerar de blixtsnabbt genom att slänga ut sin ombildade förlängda underläpp som flexibelt kan böjas i olika riktningar. Trollsländelarven är så glupsk, så om man lägger den i en burk tillsammans med andra småkryp har man snart bara trollsländelarven kvar.
I Sverige har 64 arter av trollsländor påträffats. Trollsländor är lätta att identifiera och används därför ofta som indikator för att mäta hur miljön mår. Ett vattendrag med många trollsländor tyder på en god vattenkvalitet. Om du har riktigt tur kan du fortfarande få syn på en trollslända nu i november. Bara ett fåtal arter flyger så sent, men en art som har påträffats så sent som den 24 november är större ängstrollslända (6).
Dagsländan får endast några timmars flygtur
Här ser vi en representant för en annan grupp av sländor; dagsländorna. Insektsordningen dagsländor hör till de äldsta insekter vi känner till och precis som trollsländor lever de oftast i grundare vatten. Det är en myt att dagsländor bara lever en dag. Namnet anspelar på sländans korta tid som vuxen, men som larver lever de faktiskt i ett år eller mer i vatten. De fullbildade, vuxna sländorna lever dock bara tills de har hunnit para sig och lägga ägg, och behöver inte äta! Och detta tar inte lång stund, livslängden för en vuxen dagslända varierar, beroende på art, mellan några timmar till några dagar. Flera av dagsländorna är känsliga mot förorenat vatten och dagsländorna tillhör den grupp av vattenlevande smådjur som globalt är på nedgång. En studie från 2018 visar att även godkända nivåer av utsläpp i brittiska floder dödar 80 % av dagsländornas ägg (7).
Vad kan du göra för de vattenlevande smådjuren?
· Många av våra vattenlevande smådjur är hotade. För att komma till rätta med problemen krävs storskaliga insatser på nationell och internationell nivå, men även du som privatperson kan vara med och skapa förändring. Naturskyddsföreningens projekt ”Viva vatten” ger dig inspiration, idéer och konkreta förslag på åtgärder som du kan genomföra i din lokala vattenmiljö, för att förbättra livsvillkoren för vattenlevande djur och växter. Läs mer på https://www.naturskyddsforeningen.se/viva-vatten
· Tänk på vad du spolar ner i avloppet! Bidra till en giftfri miljö genom att välja miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter.
Referenser
- https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Vatmark/
- https://pub.epsilon.slu.se/12339/1/R%C3%B6dlistan_2015.pdf
- https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6465905
- https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2011-3/atmaskinen
- https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/4-vill-du-hjalpa-till/faunavakteri/alla-trollslandor
- http://www.trollslandeforeningen.se/storre-angstrollslanda/
- https://www.theguardian.com/environment/2018/jan/11/insect-declines-new-alarm-over-mayfly-is-tip-of-iceberg-warn-experts
