Ät så mycket som möjligt innan du blir uppäten själv. Det går livet ut på för de flesta smådjur, som ofta äter varandra. Genom evolutionens gång har smådjur hittat på alla möjliga knep för att komma åt sin föda. Ta oljebaggarna till exempel. Deras larver hoppar upp på bin och åker snålskjuts till deras bon, rakt in i barnkammaren där de äter upp binas larver. Eller vårtbitare i Australien. De har lärt sig att härma parningslätet hos cikadhonor och behöver bara skrika ut detta läte så kommer maten, cikadhanarna, springandes mot dem (1).
Under några veckor har vi berättat om smådjur som pollinerar grödor, som bekämpar skadedjur och som hjälper till att återvinna näringsämnen i naturen. Men det finns ju såklart en massa smådjur som inte utför någon av dessa tydliga nyttor. De flesta fyller istället en funktion helt enkelt genom att vara mat åt andra djur. Och det behövs rätt mycket mat. Bara fåglar äter varje år så mycket insekter att det motsvarar vikten av alla människor som idag lever på jorden! (2) Då har vi inte räknat med fiskar, grodor, ödlor och andra djur som också har insekter som föda.
Äta eller ätas – alla behövs!
De flesta insekter hinner aldrig bli vuxna utan blir uppätna antingen som ägg, larv eller puppa. Larver av fjärilar, steklar och skalbaggar är proteinrik föda och perfekt för exempelvis fåglar att mata sina ungar med. Utan möjlighet att snabbt dra sig undan en fiende kan de till synes hjälplösa larverna lätt bli byten åt rovdjur. Många larver har därför utvecklat kamouflerande färger eller tydliga varningsfärger som ska signalera att de är giftiga eller oaptitliga, som exempelvis den stiliga makaonfjärilslarven.
En insekt som gillar fjärilslarver är myran. Myran fångar och bär hem larverna till sina stackar för att mata sina egna larver. Precis som alla andra smådjur får myrorna ständigt passa sig så att de inte blir uppätna själva.
Äta myror – kittlar det verkligen dödsskönt i kistan? Ja, för många i djurriket gör det faktiskt det! Myrornas fiender finns i många storlekar, från björnar till små insekter. Brunbjörnarnas föda består till 20 % av just myror. Men främst är det andra insekter de får se upp för. Det finns skalbaggsarter som till och med har utvecklat en slags skenmanöver för att komma åt myrornas ägg och larver lättare. De producerar en vätska som myrorna älskar, och under tiden som myrorna slickar i sig vätskan kan skalbaggarna i lugn och ro kalasa på myrornas ägg och larver.
Vad ska getingar vara bra för egentligen? Det är det nog många som har frågat sig under en grillkväll i trädgården. Jo, förutom att de själva glufsar i sig många skadedjur är de också viktiga byten för exempelvis grävlingar och bivråkar, som skulle få svårt att klara sig utan getingarna. Ett getingbo kan nämligen innehålla tusentals larver vilket gör dessa bon till viktiga födointag för rovdjuren. Både grävlingar och bivråkar kan gräva upp hela getingbon ur marken. Bivråken använder sedan sin näbb för att pilla fram de enskilda larverna och pupporna ur getingboets celler. Grävlingens tassar klarar inte av detta småpill så de slukar helt enkelt vaxkakorna hela.
Vad händer om maten tar slut?
Insektsätande fåglar måste sätta i sig enorma mängder insekter för att överleva. En familj av ladusvalor kan exempelvis tillsammans äta en miljon insekter under en sommar! (3). 2017 släpptes en tysk forskningsrapport som visade att 75 % av Europas flygande insekter har försvunnit på 30 år (4). Hur påverkas fåglarna av detta? Ungefär samtidigt publicerades en annan studie från tyska naturskyddsföreningen som visade att ca 15 % av fåglarna i Tyskland har försvunnit på 12 år. Båda studierna tyder på att det finns en nära koppling mellan nedgången hos insekter och nedgången hos fåglar – nästan alla drabbade fågelarter matar sina ungar med insekter (5).
Insekter är på nedgång globalt men många insektsarter som används som mat kan odlas – även i Sverige!
Du kanske har hört talas om att insekter är framtidens mat? Insekter växer snabbt, tar lite plats och de är rika på järn, protein och nyttiga fetter. I många delar av världen, närmare bestämt i 80 % av världens nationer, äter människor insekter av tradition (6). Vanligast är det i Asien, Sydamerika och i de tropiska delarna av Afrika. För de flesta européer känns tanken på att äta insekter främmande, men nu börjar det kanske ändras. Ett exempel på det är Danmark, där man nyligen har börjat sälja gräshoppor som en delikatess – och det har gjort succé!
En art som lämpar sig att odla i Sverige är den numera inhemska hussyrsan. Hussyrsan trivs i lite varmare miljöer som komposthögar och har i Sverige hörts spela i allt från S:t Maria domkyrka i Visby till en pappersmassafabrik i Byarum (7). Hussyrsan är näringsrik mat, även åt människor, och innehåller mer järn än nötkött. Om man jämför med nötkött är uppfödningen av insekter också mycket bättre för miljön, varpå bland annat FN anser att vi bör äta mer insekter i framtiden (8).
Vad kan du göra för smådjuren?
- Insekterna är på nedgång i jordbruksmiljöer – men det finns mer insekter i miljöer som producerar ekologiska livsmedel. Ekologist framställda produkter är ofta dyrare än konventionellt producerade. Välj ut några produkter som du tycker är viktiga!
- Stötta och bli medlem i miljöorganisationer som arbetar för ett hållbart jordbruk och en rik biologisk mångfald
Referenser
- Sverdrup-Thygeson, A. (2019). Insekternas planet: om småkrypen vi inte kan leva utan.
- https://www.dn.se/kultur-noje/darfor-hotas-manskligheten-nar-insekterna-dor/
- https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem/tradgardenochdessgaster.1308.html
- https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0185809
- https://www.dw.com/en/insect-and-bird-populations-declining-dramatically-in-germany/a-41030897
- https://www.naturvetarna.se/vi-erbjuder/tidning-och-nyheter/2014/nr-6-2014/Insekter-pa-framtidens-matbord/
- https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=7048992
- https://www.svt.se/nyheter/at-mer-insekter
