Redan november! Löven ligger i drivor på marken. Om ingen lövblåsarmaskin dyker upp, förmultnar löven så småningom till jord. Bara sådär, helt av sig själva? Nej så är det ju förstås inte. I jorden flockas mängder av mikroorganismer, svampar, insekter och andra smådjur som hjälper till att bryta ner löven. I den här veckans blogginlägg ska vi berätta mer om de smådjur som kallas för nedbrytare, och utan dem skulle vi inte komma långt. Det skulle till exempel inte finnas någon jord att odla mat i!
En stor del av det organiska materialet i vår natur, som exempelvis löv, växter och frukt, blir aldrig uppätet medan det lever. Men i jorden kryllar det av smådjur som lever av allt som fallit ner till marken; döda växtdelar, djur och spillning. Man kan säga att dessa smådjur är naturens egna sophämtare. Fast de gör mycket mer än att bara samla in soporna, de återvinner avfallet och ger det nytt liv. När de äter och bryter ner organiskt material, frigörs nämligen stora delar av de näringsämnen som varit bundna i växterna och djuren. Näringsämnena kommer på så vis ut i jorden, så att växter återigen kan ta upp näringen via sina rötter. Utan nedbrytare skulle jorden alltså vara väldigt näringsfattig och väldigt lite skulle kunna växa.
Nedbrytarnas mästare
Daggmaskar är skickliga nedbrytare som både gödslar, syresätter och luckrar upp jorden. Deras ständiga grävande gör jorden luftig och hålig, vilket gör att syre och vatten når ner till rötter och de organismer som lever där. Daggmaskarna gräver långa gångar under mark där de drar ner döda djur och växtdelar från markytan, vilket blir föda till både dem själva och andra djur och mikroorganismer som lever längre ner i jorden. Gångarna fungerar samtidigt som motorvägar för växternas rötter. Efter maten lämnar daggmasken sin näringsrika avföring på markytan som blir gödsel till växterna. Fantastiskt, eller hur?
Andra effektiva nedbrytare är gråsuggor och hoppstjärtar. Du kanske har varit med om att lyfta på en sten och sedan ryggat tillbaka när du ser ett myller av gråsuggor springa runt därunder? De flesta arter av gråsuggor är faktiskt landlevande kräftdjur som andas med gälar, och trivs därför i fuktiga, mörka miljöer. Hoppstjärtar är mindre kända för allmänheten. De är mycket små, ofta vita och lever i stora antal nere i jorden, ofta finns fler än 50 000 individer på en kvadratmeter skogsjord. Gråsuggor och hoppstjärtar förekommer över hela världen och båda grupperna är uråldriga. Kanske just för att de har en uråldrig funktion. Långt före dinosauriernas tid fanns de på plats för att skapa nytt liv av allt som dött.
Hur skulle världen se ut om det inte fanns smådjur som tog hand om djurens avföring?
Vi får inte glömma de smådjur som hjälper till att bryta ner avföring. Visste du att så mycket som 400 arterdeltar i arbetet med att bryta ner en komocka! (1) I Sverige finns ca 60 arter av dyngbaggar, skalbaggar som lever i och av spillning från olika djur som kor, får eller hästar. I spillningen finns massor av näring som tack vare bland annat dyngbaggarna kan brytas ned och bli tillgänglig för betesmarkens växter. Om inte nedbrytare fanns på plats skulle spillningen breda ut sig över markerna och kväva växtligheten.
Och vet du vad! Komockor som har dyngbaggar i sig har också visat sig ge lägre utsläpp av metan (2). Komockor ger ifrån sig metangas, en växthusgas som är ca 25 gånger starkare än koldioxid. Metan bildas när komockan bryts ner och det inte finns syre. När dyngbaggar gräver efter föda i komockorna bildas gångar som gör att luft kommer in, alltså tillsätts syre och då minskar metangasproduktionen. Så dyngbaggar är också bra för att de minskar jordbrukets klimatpåverkan!
Runt 30 % av våra svenska skalbaggar är beroende av döda träd
Många skalbaggar lever av döda träd och trädrester, så kallade vedlevande skalbaggar. Förutom att bidra till att återföra näring till jorden är många av dem dessutom rovdjur som oskadliggör skadeinsekter och parasiter. Tyvärr ser det mörkt ut för många av de vedlevande skalbaggarna. Intensivt skogsbruk har gjort att träd alltmer sällan lämnas kvar att förmultna i våra skogar. Skogslandskapet idag domineras istället av kalhyggen och gran- och tallplanteringar. Förlusten av livsmiljöer har lett till att många arter är sällsynta eller till och med utrotningshotade (3). En femtedel av Europas vedlevande skalbaggar riskerar att helt dö ut (4).
I takt med att allt fler får upp ögonen för bomullsindustrins skadliga miljöeffekter, har intresset för skogsbaserad textil ökat.
Sverige har länge bedrivit ett högintensivt skogsbruk, men till följd av minskad efterfrågan på bland annat pappersmassa börjar fler och fler skogsägare ställa in siktet på textilindustrin. Vi är vana vid att textila fibrer härstammar från andra delar av världen. Men på senare tid har Sverige blivit en stor exportör av så kallad dissolvingmassa, som främst tillverkas av massaved och som är råmaterialet i framställningen av exempelvis viskos, lyocell och andra träbaserade textilfibrer. Och mer lär det bli, efterfrågan på dissolvingmassa ökar med 7-8 % per år (5). Läs och lär mer under Textilkunskap; https://tank-om.se/kunskap/textil/textilkunskap/
Skogsbaserad textil beskrivs som hållbar eftersom virke är en förnybar råvara. Frågan är vad som händer med skogarnas ekosystem när skogen allt mer reduceras till att vara en odlingsyta för gran och tall. Skogens virke ska räcka till mycket, och kanske är det dags att stanna upp och fundera över vad vi egentligen behöver. Att ta fram nya textilmaterial kanske inte är hela lösningen när det stora problemet sannolikt handlar om att vi producerar och konsumerar för mycket.
Så, föreställ dig en värld där det inte fanns svampar, insekter och andra smådjur som hjälpte till att bryta ned alla döda djur, växter och avföring. Hur skulle det se ut?
Vad kan du göra för nedbrytarna?
- Daggmaskar och andra nedbrytare lever av dött organiskt material i alla former. Har du trädgård, lämna gärna löv och annat organiskt material på marken
- Använd kompost
- Nedbrytare har svårt att leva i besprutade jordar. Välj ekologiskt!
- Stötta och bli medlem i miljöorganisationer som arbetar för ett hållbart skogsbruk och en rik biologisk mångfald
Referenser
- https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/mom/collaboration/goodla/handledningar/lararhandl_naturbete.pdf
- https://www.landlantbruk.se/lantbruk/dyngbaggar-minskar-utslapp-fran-kor/
- https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5413-9.pdf
- https://www.theguardian.com/environment/2018/mar/05/a-fifth-of-europes-wood-beetles-at-risk-of-extinction-as-ancient-trees-decline
- https://www.skogsindustrierna.se/bioekonomi/efterfragan-pa-dissolvingmassa-vaxer/
