Jordens sfärer

Vattenånga och CO₂ fungerar som ett ”lock”, vilket gör det svårare för Jorden att bli av med denna energi. Utan dessa gaser som absorberar energin skulle betydligt större temperaturskillnader råda mellan dag och natt (5). Jämfört med Jordens storlek är den livsviktiga atmosfären inte tjockare än skalet på ett äpple.

Ordet atmosfär kommer av grekiska atmos = ånga och sphaira = klot eller boll.

Litosfären är själva jordskorpan och den övre delen av manteln. Jordklotet är indelat i olika skikt där litosfären är den fasta ytan, ca 100-150 km djup. Manteln sträcker sig från 10-70 km till 2890 km djup och är indelad i flera lager. Den inre delen kallas kärnan (6).

Jordskorpan är sedan uppdelad i sju stora plattor och ett tiotal mindre. De sju stora plattorna är Nordamerikanska, Sydamerikanska, Eurasiska, Afrikanska, Indo-Australiska, Antarktiska och Stilla havs-plattan. Dessa ”pusselbitar” glider omkring ovanpå manteln tack vare värme från Jordens inre, och rör sig i förhållande till varandra med en hastighet på några centimeter per år (7). Dessa skapar dynamik och förändring i Jordens yta och bidrar bland annat till kolcykeln genom att kol som avlagrats i jordskorpan matas ned till djupet där det i sinom tid kommer tillbaka upp med vulkanerna. Utan den mekanismen hade livet haft svårt att slå rot och utvecklas på Jorden.

Ordet litosfär kommer från grekiska líthos = sten, och sphaira = klot eller boll.

Hydrosfären är allt vatten som finns på Jorden. Det innebär allt vatten som finns i hav, sjöar, floder, grundvatten, is, snö, glaciärer och oavsett dess form; flytande, frusen eller som ånga (gas). Även vatten som är bundet i liv ingår i biosfären, som exempelvis vattnet i växter, svampar och djur (8). Vill du läsa mer om vattnets kretslopp, titta här: Vattnets kretslopp eller för yngre barn: Paxi – vattnets kretslopp

Saltvatten utgör den största andelen, nära på 97,5 % av jordens vatten. Resterande 2,5 % är sötvatten, dvs så kallat färskvatten. Sötvatten är avgörande för att vi ska kunna dricka, odla, tvätta osv. I princip behöver allt landlevande liv på Jorden sötvatten för att kunna existera.

Biosfären är allt liv som existerar, dvs det liv som finns i atmosfären, litosfären och hydrosfären. Biosfären kan betraktas som ett enda enormt, globalt ekosystem. Mängder av ekosystem finns sedan på alla nivåer (10). Exempelvis skogen har sina, men också träden, mossan, myran och människan bär på sina egna små ekosystem. Sjön är ett ekosystem i sig, som i sin tur är indelat i mindre delar, som exempelvis sjögräset, fisken, grodan m.m. Trädgården har sitt ekosystem med olika komponenter som busken, gräset, skalbaggen och masken. Det finns till och med ekosystem inne i och på olika typer av organismer som exempelvis i din hud. Olika ekosystem har olika näringskedjor och näringsvävar.

Livet delas in i olika kategorier som djur, växter, svampar, mikroorganismer, bakterier, arkéer och protister. Alla lever de tillsammans i ekosystem där de både är beroende av och påverkar varandra. Djuren är beroende av energin som de gröna växterna binder genom att ta vara på solljus med hjälp av fotosyntesen. Den energin vandrar sedan uppåt i näringskedjorna när större livsformer äter mindre. Svampar, smådjur och bakterier bryter sedan ned dött organiskt material, som blir ny näring till växterna igen. Detta samspel mellan allt liv är fascinerande.

Ordet biosfär kommer av grekiskans bios = liv och sphaira = klot eller boll.