Hur skulle du reagera om en tvestjärt plötsligt kom krypandes över din fot? Tvestjärtar har en fantastisk uppgift som skadedjursbekämpare, exempelvis på våra fruktodlingar. En enda tvestjärt kan äta tusentals bladlöss under sitt liv! (1) Det är alltså en viktig liten filur som kommer krypande.
I det här inlägget ska vi berätta mer om de småkryp som äter skadedjur och ogräs, och som därigenom hjälper till att minska behovet av bekämpningsmedel.
Framtidens växtskyddsmedel
Visste du att användningen av kemiska bekämpningsmedel i världen har sjudubblats de senaste 40 åren? (2). Trots denna utveckling har skadeangreppen på grödor inte minskat! Hur kan det komma sig? En förklaring är att många medel tappar effekt genom att skadegörarna utvecklar resistens, vilket tvingar fram allt starkare och allt högre doser av bekämpningsmedel. I takt med att kunskapen ökar kring kemikaliers negativa påverkan på människor och ekosystem, växer intresset för alternativa metoder för bekämpning av skadedjur och ogräs. En metod som förväntas bli allt vanligare är att använda sig av levande organismer istället för kemikalier, så kallad biologisk bekämpning (3).
Småkryp som skadedjursbekämpning – hur fungerar det?
Nästan alla skadedjur har naturliga fiender. Ta bladlusen som exempel. Det finns mängder med småkryp som gillar att äta bladlöss, till exempel myror, getingar och blomflugor. Nyckelpigor och guldögonslädor (en grön liten insekt med nätliknande vingar) är så pass effektiva bekämpare av bladlöss att de sätts ut i växthus för att bekämpa lössen.
Det finns även insekter som äter ogräsfrön och som därigenom hindrar många ogräs från att växa. Och så finns det allätare, som exempelvis jordlöpare. Jordlöpare är stora snabba skalbaggar som äter såväl skadedjur som ogräs. Som namnet antyder är de bra på att springa och kan snabbt förflytta sig långt in i fälten. Även spindeldjur är allätare och vanligt förekommande skadedjursbekämpare på våra odlingar.
En parasit som dödar sitt värddjur kallas parasitoid. En vanlig grupp parasitoider är parasitsteklarna, som med hjälp av ett rör lägger ägg inuti skadedjuren. När äggen kläcks börjar larverna äta av värddjuret inifrån, som så småningom dör. Det kanske låter obehagligt, men genom att reglera förekomsten av insekter håller de naturen i balans. Parasitsteklarna spelar en viktig roll i bekämpningen av skadedjur eftersom det finns många olika parasitsteklar som tillsammans angriper alla slags skadeinsekter. Till nästan varje insektsart finns en parasitstekel.
Att bekämpa skadedjur med hjälp av insekter har visat sig fungera väldigt effektivt
I försök där man stängt ute nyttodjur från odlingar med hjälp av barriärer, har man kunnat påvisa deras stora betydelse för skördarna. Studier har visat att skördeförluster som orsakas av havrebladlöss kan minska med 40–75 % i svenska vårkornsfält när naturliga fiender får fri tillgång till fälten (4).
Bomullsplantan är känslig för skadedjursangrepp och bomullsodlingar är kända för att vara särskilt kemikalieintensiva. Ett vanligt skadedjur i bomullsodlingar är larver av fjärilsarter inom släktet Helicoverpa. Utbredda och ökade problem med resistens mot kemikalier har lett till att biologisk bekämpning blir mer intressant för vissa bomullsodlare. I Australien, som är en stor bomullsproducent, kan man på vissa delstaters hemsidor hitta information om en mängd naturliga fiender till Helicoverpa, som kan användas för biologisk bekämpning (5).
Hjälp de naturliga fienderna!
Tyvärr har dessa naturliga skadebekämpare svårt att leva i dagens besprutade jordbrukslandskap. Den höga användningen av kemikalier slår inte bara ut skadedjur och ogräs utan också de nyttoinsekter som äter skadedjuren.
För att nyttodjuren ska kunna frodas och fungera som effektiva bekämpare, räcker det inte med att sluta bespruta fälten. Det är också viktigt att småkrypen har tillgång till boplatser, skydd och mat året om, för att populationerna ska hålla sig stora. Om det i anslutning till jordbruksfälten finns områden med tät vegetation och olika typer av blommor, kan många insekter och spindeldjur trivas. När småkrypen har tillgång till övervintringsplatser kan de lättare ta sig in till fälten tidigt på säsongen, då de gör som mest nytta som bekämpare!
Så statusen för vissa av våra småkryp är helt klart på väg upp!
Utvecklingen på området drivs framåt dels på grund av att lagstiftningen blir hårdare mot växt- och insektskemikalier. Att välja ekologiskt i butiken bidrar också till att biologiska bekämpningsmedel blir mer populära.
För ett par år sedan tog regeringen beslut om att förenkla godkännandet av insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel i syfte att stimulera ökad användning av biologisk bekämpning. Hittills har totalt 19 arter godkänts för användning, bland annat mindre växthuspiga och guldögonslända (6). Ringer det ingen klocka när du hör namnet på dessa arter? Om några år kanske de har blivit kändisar i jordbrukssverige!
Vad kan vi göra för att hjälpa skadedjursbekämparna?
- Välj ekologiskt i butiken. Kom ihåg att du som konsument är en del av utvecklingen mot en kemikaliefri skadedjurbekämpning!
- Om du har trädgård, undvik att använda kemiska bekämpningsmedel, de dödar inte bara skadedjuren utan också skadedjursbekämparna. Se till att odla växter och träd som växer under olika tider på året, så att skadedjursbekämparna kan hitta föda och gömställen under hela säsongen.
Referenser
- http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/nyttodjur/tvestjartar.4.373db8e013d4008b3a180002813.html
- https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/2071489-rapport-argument.pdf?pid=19706
- https://www.slu.se/ew-nyheter/2016/11/biologisk-bekampning-av-skadegorare-ar-framtidens-vaxtskydd/
- https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-biologisk-bekampning-cbc/forskning/biologisk-mangfald-och-bevarande-biologisk-bekampning-med-insekter-och-spindeldjur/
- https://www.daf.qld.gov.au/business-priorities/agriculture/plants/crops-pastures/broadacre-field-crops/insect-pest-management-specific-crops/insect-pest-management-cotton
- https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Bekampningsmedel/Biologiska-bekampningsmedel/