Pollinering - ingen bisak

Dröm dig tillbaka till en varm sommardag för en kort stund. På väg hem från stranden har du just slagit dig ner på en uteservering för en fika – kaffe och blåbärspaj. Du ska precis hugga in, när det kommer en fluga surrande, och där ett bi – suck tänker du säkert. Men du stillar dig, och i samma stund kommer du på att du har våra vilda pollinatörer att tacka för fikastunden. Eller?

Oftast tänker vi inte på att insekter och andra smådjur gör det möjligt för oss att njuta av god mat och dryck, och mycket annat som omger oss! Visste du att kaffeskörden blir uppemot 50 % högre med hjälp av pollinatörer (1), och att blåbärsblommor måste besökas av insekter för att kunna producera många och stora bär? (2) FNs livsmedel- och jordbruksorganisation har uppskattat värdet av insekternas pollinering för den globala livsmedelsproduktionen till mellan 235 och 577 miljarder dollar per år! (3) Och då pratar vi bara om livsmedel till oss människor. Välpollinerade vilda växter ger frön, frukt och bär till såväl fåglar som däggdjur och insekter.

Okej. Pollinatörer är viktiga. Men hur var det nu igen, det här med blommor och bin?

Pollinatörer är djur som i olika grad hjälper blommande växter att föröka sig, genom att transportera pollen från ståndare till pistiller. När pollinatörer besöker en blomma, fastnar pollen från pistillen på djurets kropp. I jakt på mer pollen och nektar flyttar sig pollinatörerna mellan olika blommor och hjälper därmed pollenkornen att sprida sig till andra blommors pistiller. När pollenkorn fastnar på en blommas pistill, kan fröämnen inne i pistillen befruktas och nya frön bildas, som sedan kan bli till nya växter.

I Sverige finns ca 300 arter av vilda bin, varav ca 40 arter är humlor. Bin och humlor (som också tillhör familjen bin) är de mest effektiva pollinatörerna. Eftersom binas larver lever uteslutande av pollen, transporterar de större mängder pollen än andra insekter, vars larver har annan föda. Binas täta päls gör också att stora mängder pollen fastnar i pälsen. Dagfjärilar, blomflugor, skalbaggar, getingar och myror är också viktiga pollinatörer. Dessutom kan även fåglar, fladdermöss och ödlor pollinera växter!

En kort tid av överflöd

Ett böljande gult rapsfält lyser upp landskapet en tidig vårdag i maj. Bin och humlor surrar runt i ett överflöd av mat. Men vad händer med pollinatörerna när rapsen har blommat över? Intensiv odling har trängt bort utrymmet för andra blommande arter längs åkerkanterna, och det blir ganska tomt på mat när rapsblommorna försvinner. Vi kanske inte tänker på det, men pollinatörerna behöver såklart mat under hela säsongen.

Ett exempel är den övervintrande drottninghumlan. Tidigt på våren vaknar hon upp i akut behov av tidigblommande växter för att kunna föda upp den första kullen arbetare (4). Hon har inte tid att vänta till maj, när rapsen börjar blomma.

Så bin, humlor, fjärilar och flugor behöver alltså tillgång till en mångfald av träd och växter som blommar under olika tider på året. Tyvärr blir artrika miljöer som blomsterängar och betesmarker allt mer sällsynta. Istället har vi gett plats åt storskaliga, artfattiga industrijordbruk, vilket har lett till stora förluster av livsmiljöer för insekter och andra djur (5).

Ett exempel på ett sådant artfattigt landskap är de stora bomullsfält som man kan hitta i exempelvis USA, Brasilien och Australien. Ett annat stort problem för pollinatörerna är att bomullsindustrin använder stora mängder konstgödsel, vilket hotar bin och fjärilar som inte kan bygga sina bon i den gödslade marken (5). Vill du veta mer om bomullsodlingarnas miljöpåverkan rörande bl. a. insektsdödande medel kan du läsa tidigare inlägg i bloggen!

Vilda bin vs. honungsbin

På grund av det senaste decenniernas intensifiering av jordbruket, med allt större arealer och en ökande användning av kemiska bekämpningsmedel, är en stor andel av de pollinerande insekterna på nedgång sedan länge. Numera hyr bönder i många delar av världen, även i Sverige, in kolonier med honungsbin som transporteras långa sträckor för att pollinera odlingar – något som naturen tidigare skötte av sig själv (1).

I Sverige är en tredjedel av alla vilda bi-och humlearter hotade, och en femtedel av alla fjärilar (5). Efter flertalet larmrapporter om ”bidöden” har intresset ökat för att rädda bina. En konsekvens av detta är att intresset för biodling skjutit i höjden (6). Arten honungsbin är dock inte alls hotade, tvärtom utför honungsbin omkring 85 % av pollineringen av livsmedel globalt (7). Att öka förekomsten av honungsbin i jordbrukslandskapet kan snarare utgöra ett hot mot de vilda pollinatörerna, då honungsbin och vilda pollinatörer konkurrerar om samma mat (6).

Vad kan vi göra för att hjälpa pollinatörerna?

Stötta småskaliga ekobönder som gynnar en mångfald av växter och skapar fler livsmiljöer för pollinatörer.
Om du har en trädgård kan du låta bli att klippa gräsmattan. Se till att odla växter och träd som blommar under olika tider på året, så att pollinatörerna kan hitta föda under hela säsongen. Undvik kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Om du bor i lägenhet kan du ägna dig åt stadsodling eller låta din balkong gå i blom.
Fråga efter plantor som är ekologiskt framtagna.
Bygg ett insektshotell.

Och kom ihåg att tacka våra pollinatörer nästa gång du njuter av kaffe och blåbärspaj!

Referenser

Pollinering – ingen bisak

Okej. Pollinatörer är viktiga. Men hur var det nu igen, det här med blommor och bin?

En kort tid av överflöd

Vilda bin vs. honungsbin

Vad kan vi göra för att hjälpa pollinatörerna?

Delfinansierat av

Okej. Pollinatörer är viktiga. Men hur var det nu igen, det här med blommor och bin?

En kort tid av överflöd

Vilda bin vs. honungsbin

Vad kan vi göra för att hjälpa pollinatörerna?

Footer

Delfinansierat av