”Kläder av återvunnet material”, ”XX släpper ny kollektion av återvunna kläder”, ”Återvunna kläder blir nya igen”. Rubrikerna och artiklarna är många om hur nya kläder tillverkas av återvunna textilier. Men i själva verket är det bara 1 % av allt som lämnas in till återvinning som blir nya plagg (1). Det forskas för fullt inom området och mycket är på gång, men det finns fortfarande inte någon färdig teknik för att storskaligt kunna återvinna tyger och kläder. Vad beror detta på?
Möjligheten att återvinna textila fibrer har till stor del att göra med vilken typ av fibrer som originalmaterialet består av. Det underlättar att känna till de olika materialen för att förstå vad som sedan är möjligt när det kommer till återvinning. Nedan har vi sammanställt hur fibrer organiseras. Det är en grov sammanställning, så vill du lära dig mer – läs gärna vidare på www.tygtilltyg.se.
Textilfibrer – en schematisk översikt
Fibrer är själva grundråvaran i ett klädesplagg och den grundsten som trådar spinns av. Fibrerna som används vid textilproduktion delas upp i naturfibrer och konstfibrer. Naturfibrer kommer antingen från växtriket, som exempelvis bomull och lin, eller från djurriket, som exempelvis ull och silke.
Konstfibrer å andra sidan, är syntetetisk framställda. Dessa fibrer genomgår en kemisk process för att tillverka så kallade filament; långa trådar som antingen kan klippas kortare för att efterlikna naturliga fibrer, eller som man kan låta vara ”oändligt” långa. Konstfibrer delas in i regenatfiber och syntetfibrer.
Regenatfibrer tillverkas av cellulosan från växtbaserade råvaror som exempelvis tall, gran, eukalyptus, bambu och även bomull. Material som framställs från cellulosa är exempelvis lyocell, kupro och viskos.
Syntetfibrer tillverkas av fossil råolja och ibland av naturgas. Materialen är en typ av plaster och kan därför ha liknande egenskaper. Exempel på syntetfibrer är polyester, akryl, polyamid och elastan.
Återvunna fibrer är kortare och har sämre kvalitet
Återvinning av tyger kan teoretiskt ske genom antingen mekanisk eller kemisk återvinning. Mekanisk återvinning innebär att tyger klipps, rivs och genomgår en kardningsprocess för att få loss fibrerna och därmed kunna spinna nya trådar.
Med dagens mekaniska återvinningsprocess blir fibrerna väldigt korta vilket gör att det är svårt att spinna nya trådar. Och ju kortare fibrer desto sämre kvalitet på de nya kläderna som produceras. Det betyder att stora mängder jungfruligt material, ofta polyester, tillsätts för att klara av att spinna nya trådar. Andelen återvunnet material i den slutliga produkten är därför marginell. De material som till största del kan innehålla återvunnen fiber är grövre tyger såsom plagg av jeans. Vad gäller andra material, som exempelvis skjortor och t-shirts, finns idag inga plagg av återvunnen textilfiber.
Kemisk återvinning innebär att fibern omvandlas till en massa för att sedan kunna tillverka nya filament. Idag finns flera forskningsinitiativ inom kemisk återvinning, både nationellt och internationellt, och tekniker har utvecklats för att kemiskt återvinna vissa fabrikat av polyester. Ett japanskt företag vid namn Teijin återvinner dock sin egen polyester, denna produkt sluter således materialcykeln.
Krångligt att återvinna kläder av blandat material
Textila fibrer blandas ofta med varandra för att få fram önskade egenskaper hos kläder. Exempelvis kan ett par jeans innehålla 98 % bomull och 2 % elastan. Om ett klädesplagg ska kunna återvinnas, måste de olika materialen separeras från varandra. Och detta är tyvärr en krånglig process. För att tillverka nya jeans kan det exempelvis vara väldigt knepigt att först separera elastanen från bomullen och sen få den jämt fördelad i det nya plagget. Men det forskas mycket för att komma tillrätta med problemet!
Återvinning av textila material är idag ett stort forskningsområde. Det forskas och jobbas på flera fronter så lösningar ligger sannolikt inte värst långt bort. Däremot talar vi om ett antal år innan det blir något som på ett rättfärdigt sätt kommer kunna annonseras av textilindustrin.
Och även med en storskaligt fungerande textilåtervinning kommer det alltid vara mer miljövänligt att använda de kläder vi har så länge det går, än att göra nya textilier av gamla 😉
