Brukar du lägga märke till träd och andra växter när du går på en gata i stan? Vad heter trädet? Varför har man valt att plantera just detta träd just här? De flesta av oss skyndar förbi olika träd, buskar och blommor varje dag utan att riktigt lägga märke till dom. Och om de skulle försvinna – skulle vi märka att de var borta?
Växtblindhet – direktöversatt från engelskans ”plant blindness” är en intressant åkomma som många nutidsmänniskor lider av.
Begreppet myntades i USA för drygt 20 år sedan och beskrivs som ”oförmågan att se eller lägga märke till växter i ens egen omgivning” (1). Allt fler människor lever i storstäder och har begränsad kontakt med naturen.
Enligt naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur, har andelen svenskar som ”mycket ofta vistas i naturen på längre ledigheter” minskat från 53 procent 2007, till 35 procent 2017. 27 procent av svenskarna hade inte varit ute någon gång i skog och mark under det senaste året. Bland de som har en låg ekonomisk buffert (11 000 kr eller mindre) var siffran så hög som 44 procent (2).
Med mindre exponering för växter minskar artkunskapen
Exempelvis visar en engelsk studie att studenter, akademiker och en betydande del av biologilärare i London knappt kunde känna igen tio vanliga engelska vilda blommor (3). Enligt forskare leder bristen på artkunskap till att vi inte lägger märke till enskilda arter, utan ser bara “något grönt”. Som myntaren av begreppet “växtblindhet” har uttryck det, kan vi människor bara visuellt uppmärksamma det vi redan känner till (1). Därför reduceras växter ofta till att vara en grön bakgrundkuliss i våra liv. ”Att inte se skogen för alla träd” lyder ett välbekant ordspråk. Men kanske är det också så att vi inte ser enskilda växter, eller träd, för all skog?
Detta i sin tur har påverkan på hur vi uppfattar och värdesätter naturen. Bara en sån enkel sak som att kunna namnet på ett visst träd, kan öka förmågan att se värdet av och vilja bevara detta träd.
Enligt botanikerna som myntade begreppet ”Plant Blindness”, James Wandersee och Elisabeth Schussler, beror vår oförmåga att uppmärksamma växter på att växter saknar många av de visuella signaler som djur har. Växter har inget ansikte, inga ögon och de rör sig inte på det sätt som djur gör. Detta gör att det är svårare för oss att relatera till växter än till djur.
Om en blomma som vi inte kan namnet på plötsligt slutar att finnas är det stor risk att vi inte kommer att sakna den. Växtblindhet kan alltså leda till ett minskat intresse för bevarandet av biologisk mångfald, och till att vi underskattar betydelsen av växter (1). En annan konsekvens är att vi får svårt att prata om naturen omkring oss när vi inte har ord för det vi ser.
Det minskade intresset för botanik visar sig också på universiteten. Globalt ses en minskning av utbildningar inom ämnet, allt färre studerar botanik (1). I USA blir det allt vanligare att gymnasium och universitet stänger ner sina botanikutbildningar på grund av brist på statliga forskningsmedel och ibland på grund av intressebrist. När många botaniker i USA nu närmar sig pensionsåldern kommer det inom en snart framtid råda stor brist på botaniker (6).
Utan specialiserad kunskap om växternas funktioner, och betydelsen av mångfald, kommer vi att få svårare att säkra den framtida livsmedelsförsörjningen, att utveckla nya läkemedel och att klara klimatkrisen (1). Växter ger oss alltifrån syre och mat till kläder och mediciner. 50 000 – 70 000 växtarter används exempelvis i traditionell och modern medicin (4).
Vad kan du göra?
- Nästa gång du går förbi ett träd på gatan, stanna upp och ta dig en noggrann titt. Vad kan trädet tänkas heta? Är det ett inplanterat träd eller ett träd som växer naturligt i miljön? När du väl har lagt märke till ett träd kommer du garanterat att få upp ögonen för fler träd omkring dig!
- Ett roligt sätt att få bättre koll på växter kan vara att lära sig mer om vilka vilda växter som är ätliga. Det finns flera böcker och internetsidor om vilda ätliga växter i Sverige. Att leta efter specifika växter gör också att vi zoomar in mer på vegetationen i vår omgivning, och på det sättet uppmärksammar många arter som vi annars bara hade gått förbi.
Referenser
- https://www.bbc.com/future/article/20190425-plant-blindness-what-we-lose-with-nature-deficit-disorder
- http://www.sverigesnatur.org/bilder/barn-moter-naturen-alltmer-sallan/
- https://pubag.nal.usda.gov/catalog/63038
- https://www.naturskyddsforeningen.se/biologisk-mangfald-en-overlevnadsfraga
- https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/arter/organismgrupper/mossor/
- https://www.usnews.com/news/articles/2013/11/12/the-academic-decline-how-to-train-the-next-generation-of-botanists
