Varje sekund slängs i genomsnitt en sopbil fylld med textilier i världen, enligt FN:s miljöprogram UNEP (1). Med tanke på den stora mängd vatten, kemikalier och energi som går åt i framställningen av dessa textilier, börjar många bli varse att vårt nuvarande förhållningssätt till textilier inte är långsiktigt hållbart. Det är dags att vi tar hand om de textilier som har producerats som den resurs det faktiskt är!
I Sverige är vi generellt bra på att sortera vårt avfall. Material som papper, kartong och plast återvinns i relativt hög grad av hushållen. Men när det gäller textilier har vi inte kommit lika långt.
Av de ca 14 kilo textilier (2) vi köper varje år, slängs ungefär 8 kilo per person och år i restavfallet (3). Av dessa är ca hälften i så gott skick att de skulle kunna användas av någon annan (2). Och det som inte kan användas igen, skulle kunna malas ner och förberedas för återvinning. Då kan textilierna bli till exempelvis trasor eller isolering istället för att brännas upp.
Många andra europeiska länder samlar in mer textilier till återbruk än vad vi i Sverige gör, exempelvis Tyskland, Frankrike och våra nordiska grannländer (4). Enligt en rapport från Nordiska Ministerrådet samlar Sverige in 22% av all textil som säljs, medan Danmark samlar in 46% och Tyskland hela 75% (5).
En anledning till att vi inte samlar in mer textilier för återbruk och återvinning kan vara att det saknas system för storskalig insamling och sortering för textilier i Sverige. Idag är det framför allt välgörenhetsorganisationer som samlar in och sorterar textilavfall. Det sker ofta i liten skala och många organisationer har redan idag utmaningar med att hantera de volymer som människor skänker. På många håll saknas en fungerande logistik för att ta hand om stora textilflöden.
För att minska mängden textilier i restavfallet har Naturvårdverket lagt fram förslag med nationella mål för kraftigt ökad textilinsamling.
I Sverige arbetar man på bred front med att utveckla metoder för att öka utsorteringen av textilier och för att fler textilier ska kunna återanvändas och återvinnas. Naturvårdsverket har höga ambitioner om att öka textilinsamlingen. Bland annat har de satt upp som mål att år 2025 ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller återvinning.
I slutet på förra året tog regeringen initiativ till en utredning om ett producentansvar för textil. Utredningen har i uppdrag att föreslå ett producentansvar som säkerställer separat insamling av textilier för både återanvändning och återvinning. Ett annat förslag från Naturvårdsverket är att kommunerna ska bli skyldiga att samla in hushållens textilier i en separat fraktion.
Producentansvar innebär att det är producenterna av en produkt som ansvarar för att det finns ett returinsamlingssystem för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. I Sverige har vi idag lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper, exempelvis batterier, förpackningar och läkemedel. Tanken med producentansvar är det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen.
Det räcker inte med att öka insamlingen av textilier, vi måste också skapa en större marknad för begagnade textilier.
I Sverige exporteras majoriteten av de textilier som lämnas in till återbruk. I en rapport från nordiska ministerrådet konstateras att det i nuläget faktiskt är miljömässigt bättre att exportera textilierna än att ha kvar dem i norden. Enligt rapporten skulle textilierna sannolikt lämnas till förbränning om de stannade här, eftersom det idag inte finns någon marknad för att inom norden kunna återanvända eller återvinna de ca 75 000 ton (!) begagnade textilier som skickas utomland varje år (5). Vi löser alltså inte alla problem genom att samla in mer textilier. Vi behöver även se till att de komemr till användning, det vill säga, köpa mer second hand istället för nyproducerat, även här i norden.
Naturvårdsverkets inriktning är att vi bör återanvända mer textilier i Sverige (6). Om återbruk ska kunna konkurrera med nyproducerat är det viktigt att vi utvecklar hanteringen av kasserade textilier. Bland annat är det viktigt att öka kapaciteten för sortering för att kunna få fram bra och välsorterade sortiment i butikerna (7).
Oavsett vad som händer, kommer textilinsamling att bli obligatorisk när EU:s avfallsdirektiv träder i kraft 2025. Då gäller det att vi har väl utvecklade system på plats för att ta hand om de utsorterade textilierna!
Vad kan du göra?
- ”Ask why before you buy” – köp bara det du tror att du faktiskt kommer att använda!
- Ta hand om dina kläder! Om kläderna går sönder och du inte vill laga dem själv finns det ett flertal tjänster där du kan lämna in dina kläder för reparation, exempelvis repamera.se
- Har du tröttnat på dina kläder? Testa att byta med en kompis i samma storlek!
- Släng aldrig textilier i restavfallet – inte ens trasiga eller nedsmutsade textilier. Det som är helt och rent kan du sälja eller skänka till välgörenhetsorganisationer. Övrigt textilavfall kan lämnas på återvinningscentraler för textilåtervinning.
Referenser
- https://www.unenvironment.org/news-and-stories/story/putting-brakes-fast-fashion
- http://www.naturvardsverket.se/hallbara-textilier/
- https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Textilavfall/
- https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tar-fram-nya-metoder-att-atervinna-textil
- http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:788266/FULLTEXT01.pdf
- https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/har-ateranvands-de-insamlade-kladerna/
- http://emmausbjorka.se/wp-content/uploads/2019/12/%C3%A5terbruksbarometern-2019-del-2.pdf
