Vill du vara en medveten konsument de gånger du köper nyproducerade kläder, men är osäker på vad alla gröna stämplar och märkningar faktiskt innebär?
Olika typer av miljömärkningar på produkter blir mer och mer vanliga i butikerna. Klädföretagen använder ibland egna märkningar som säger att deras produkter är ”eko”, ”hållbara” eller ”miljövänliga”, men uppger inte alltid kriterierna för dessa märkningar.
När det kommer till just kläder finns det ingen förordning inom EU som ställer krav på att produkten ska ha certifierats av myndigheter eller godkända kontrollorgan för att den ska få benämnas som ekologisk [1]. Detta öppnar upp för företags kreativitet med egna regler och villkor för sina märkningar. Vilket kan bli förvirrande för oss konsumenter! Det kan också ge företag som sysslar med miljöfarlig verksamhet utrymme att marknadsföra en missvisande grön image, genom att framhäva enstaka miljöåtgärder. Det som också kallas för greenwashing [2].
Så hur kan vi veta att ett plagg verkligen är mindre miljöfarligt än ett annat? Vilka miljömärkningar kan vi egentligen lita på?
Vill du vara säker på att en märkning är tillförlitlig, välj kläder märkta med en oberoende miljömärkning, även kallade tredjepartsmärkningar [3]. Dessa oberoende märkningar är skapade av just en tredje part. De ska ställa högre krav på produktionen och kräver full transparens från företagets sida. Företagen ansöker själva om certifieringen och får sedan rätta sig efter kraven för att bli godkända att använda märkningen. På så vis vet vi som konsumenter att en produkt har genomgått en utomstående granskning. Därför är oberoende märkningar ofta mer tillförlitliga än när ett företag använder en egen märkning.
Så till nästa gång du står i butiken och kliar dig i huvudet över alla ”gröna” alternativ. Här kommer en liten guide över fyra av de vanligaste oberoende miljömärkningarna för kläder:
GOTS (Global Organic Textile Standard) – den internationella miljömärkningen för textilier och kläder som ställer sociala och miljömässiga krav på hela ledet i produktionen, från odling till färdig produkt. Ett av kraven för märkningen är att produkten måste bestå av minst 70 % ekologisk fiber. Läs mer på: GOTS
Bra miljöval – Naturskyddsföreningens egen märkning för textilier och kläder. Märkningen är uppdelad i kategorierna Fiber och Beredning, som ställer krav på hela produktionskedjan, både när det kommer till påverkan på miljön och arbetsförhållanden för de som tillverkar produkten. Second Hand är för begagnade kläder och Re-Designför återanvända textiler eller kläder gjorda av spillmaterial. Kraven för Bra miljöval skärps kontinuerligt. Läs mer på: Bra miljöval
EU Ecolabel – EU’s miljömärkning för textiler och kläder, även kallad EU-blomman. De ställer krav på hela produktens livscykel, från tillverkning av råvaran i starten till avfallshanteringen i slutet. Kraven innefattar bland annat minskning av miljöfarliga ämnen och luft- och vattenföroreningar i tillverkningen, men även kvalitetsgaranti när det kommer till själva produktens hållbarhet. Läs mer på: EU Ecolabel
Svanen – Den svenska versionen av EU-blomman. Även denna ställer krav på hela produktens livscykel, gällande allt från användning av kemikalier, till utsläpp och hantering av avfall. Läs mer på: Svanen
Referenser:
