Textiliers miljöpåverkan - ett brett område

Fler och fler får upp ögonen för textiliers negativa inverkan på miljön. Information som ofta nämns i dessa sammanhang är att textilproduktionen är kemikalieintensiv, vattenkrävande och orsakar stora koldioxidutsläpp. Men vad innebär detta egentligen, och vad får det för konsekvenser? Vårt mål är att ge en fördjupad bild och en ökad förståelse.för vad som händer när vi förändrar naturen. Det är därför vi skriver om alltifrån grundvattenbildning till daggmaskar och humlor 😉

Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och mest förorenande branscher (1). Konsekvenserna för miljön är mer komplicerade än vad som går att återge i ett blogginlägg – men här ger vi några exempel!

Vad har insektsdöden med textilier att göra?

Att antalet insekter minskar i en oroväckande takt, beror till stor del på att vi ersätter allt fler naturliga, artrika miljöer med ensidiga jord- och skogsbruk där väldigt få arter kan överleva (2). Så mycket som 75 % av jordens landyta har allvarligt påverkats av mänsklig aktivitet (3), och som en konsekvens av detta minskar antalet vilda djur och småkryp. Den största delen av den mark vi tar i anspråk går till djurhållning och odling av grödor för matproduktion. Efter ätbara grödor, är bomull den mest spridda odlade grödan i världen (4).

Insekter påverkas även negativt av den stora användningen av kemikalier som används på brukad mark. Detta gäller inte minst för odlingen av bomull, som är en av världens mest besprutade grödor. En fjärdedel av insektsbekämpningsmedlen i världen används på just bomullsplantager (5).

Även mineralgödsel, som används i stora mängder på bomullsodlingar, kan ha en negativ effekt på smådjuren. Mineralgödsel består ofta av endast av tre näringsämnen – kväve, fosfor och kalium, vilket innebär att jorden som gödslas med konstgödsel får en väldigt ensidig ”kost”. Det finns därför en risk att de djur och mikroorganismer som lever i marken och hjälper till att hålla jorden porös och näringsrik, inte får i sig lika mycket näringsämnen som om man gödslar med exempelvis kompostjord eller kogödsel (6).

Har du börjat fasa ut plast därhemma och ersätta det med andra material?

Fler och fler plastbantar i sina hem. All plast är nödvändigtvis inte farlig, det är framför allt de mjukgjorda plasterna vi ska vara uppmärksamma på. I dessa plaster finns mjukgörande kemikalier som på olika sätt kan påverka vår hälsa och miljö negativt. Om du vill vara konsekvent i din plastbantning skulle det egentligen vara lämpligt att även rensa i garderoben. Visste du att ca 60 % av alla kläder som tillverkas idag produceras av syntetfibrer (7), en typ av plaster som, precis som annan plast, har sin bas i fossil råolja och ofta innehåller liknande kemikalier som i annan plast? Ett exempel är plasttryck på kläder, som kan innehålla hormonstörande ftalater (8).

Dessutom är tvätt av syntetfibrer en av de största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Även om mycket av mikroplasten kan fångas upp i reningsverk, tar sig mindre partiklar förbi filtren, och miljontals mikoplastartiklar hamnar i våra vattendrag varje timme (9). En studie på Västkusten visade att 90 % av de insamlade mikroplasterna var från syntetiska textilfibrer (10). Trots detta är det ur miljösynpunkt ändå bättre att använda de kläder som vi redan har i garderoben än att göra sig av med dem. Det går att minska utsläppen av mikroplast rejält genom att tvätta mer sällan och i låga temperaturer.

Är du bekymrad över algblomningen i Östersjön?

Men algblomning och övergödning har väl ändå inte med textilier att göra? Nja, inte i Sverige där vi har en annan typ av jordbruk, men definitivt i bomullsproducerande länder. Algblomning är ett resultat av ett ökat tillskott av näringsämnena kväve och fosfor till hav och andra vattendrag. Användningen av mineralgödsel inom jordbruket tillhör de störta källorna av utsläpp av näringsämnen. Bomull är en gröda som kräver stora mängder mineralgödsel (11), vilket kan leda till övergödning och en minskning av biologisk mångfald i de länder där bomullen odlas.

Blir du upprörd över att regnskog skövlas för att göra plats för palmoljeplantage?

Det är inte bara palmolja som odlas där regnskogen försvinner. Miljöorganisationen Canopy Planet har visat hur regnskog i Indonesien skövlas och ersätts av eukalyptusplantage. Dessa snabbväxande träd blir sedan råvaran i produktionen av viskos (12). Indonesien toppar listan över länder som hugger ner träd för fiberproduktion. Landet har också den näst högsta avskogningstakten i världen (13).

Enligt Canopy planet saknar modeföretag ofta kunskap om var råvaran till deras viskostextilier kommer ifrån. Därför startade de år 2013 kampanjen Canopy Style, där de samarbetar med modeföretag och designers för att stoppa att gammal värdefull skog skövlas. År 2018 inkluderade kampanjen över 160 företag, bland annat H&M, och viskosproducenter som representerar 75 procent av den globala viskosproduktionen (14).

Många inom textilbranschen vänder nu blickarna mot Sverige – mer och mer textilier spås i framtiden komma från det svenska skogsbruket. Av massaved görs viskos, lyocell och andra cellulosabaserade material. Att framställa textilier från träråvara förbrukar mindre vatten än bomull och leder till längre koldioxidutsläpp än tillverkningen av syntetiska textilfibrer. Men är mer kläder verkligen det vi behöver just nu?

I jämförelse med skogsskövlande länder som Brasilien och Malaysia, har vi i Sverige dessutom varit ännu sämre på att bevara ursprunglig skog (15). Här har vi redan huggit ner nästan all naturlig skog som går att hugga ned. Den ursprungliga skog som är kvar finner man i avlägsna fjällområden, i nationalparker och naturreservat.

Sinade din brunn sommaren 2018?

I Sverige har vi överlag en bra tillgång på grundvatten, men vissa delar av landet kan i klimatförändringarnas spår få problem med sjunkande grundvattennivåer. I bomullsproducerande länder har många problem med sinande brunnar. Ungefär 43 procent av det vatten som används för att bevattna grödor kommer från just grundvatten, och bomull är en av de grödor som förbrukar störst mängd (16). För att framställa ett kilo bomull krävs upp till 29 000 liter vatten (17).

I många regioner har dricksvatten blivit en bristvara på grund av textilindustrin. Enligt Naturvårdsverket finns det områden i Kina och Indien där grundvattnet är förorenat ner till 100 meter av färg och kemikalier (18). Det förorenade vattnet påverkar även djurlivet negativt. När förorenat avloppsvatten släpps ut från textilfabriker färgas det och blir grumligt vilket förhindrar solljuset att nå växtligheten under vattnet. Det i sin tur förhindrar fotosyntesprocessen, vilket kan leda till syrebrist i vattnet. Det här betyder att djur och växter gradvis också försvinner (19).

Idag är det många som slutar flyga för klimatets skull

Att sluta flyga är en jättebra insats för klimatet och tillhör en av de handlingar som vi privatpersoner kan göra som får störts påverkan på utsläppen. Du har säkert hört att även textilindustrin har en stor påverkan på klimatet. Enligt en undersökning av europeiska miljöbyrån, är textil den femte största utsläppskällan av växthusgaser från konsumtion i EU (20). Enligt FN släpper textilindustrin ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans.

Varför leder produktionen av textilier till så stora klimatutsläpp? En anledning (av flera) är att den största delen av elen som används i tillverkningen kommer från fossila källor. En åtgärd som skulle få betydande konsekvenser för textiliers klimatpåverkan är därför att få fabrikerna att skifta till förnybar elproduktion. Enligt Naturvårdsverket skulle det kunna minska klimatutsläppen med 43 procent! (18). En annan betydande åtgärd skulle såklart vara att vi alla börjar köpa mindre nyproducerade textilier, och istället väljer andra sätt att konsumera mode på. Det kan handla om att byta kläder med varandra, använda det vi redan har, och köpa second hand.

Köper du ekologisk mat för att främja biologisk mångfald?

Ekologisk odling leder till ökad biologisk mångfald, enligt bland annat jordbruksverket (21). Det gäller inte bara odling av mat, utan även av exempelvis bomull. Visste du att odlingen av bomull förbrukar cirka 25 procent av den totala mängden insektsbekämpningsmedel i världen (22). Stora mängder kemikalier används även i färgning, sköljning och beredning av textilier. Utsläppen via vatten leder till föroreningar av ytvatten, grundvatten och jord. Textilindustrin är den andra största förorenaren av sötvatten efter jordbruksindustrin (23).

Exemplen på hur textilier påverkar miljön tycks aldrig ta slut. Därför har vi på Tänk Om skrivit om alltifrån tvestjärtar och våtmarker till mikroplaster och PFAS. Vår accelererande produktion och konsumtion påverkar djur och natur i ett komplext nätverk som vi inte ens vet de fulla konsekvenserna av.

Vi får inte glömma bort att vi människor är total beroende av friska och fungerande ekosystem för vår egen överlevnad. Att rubba balansen i naturen kommer inte bara att leda till utrotning av arter och förlust av naturmiljöer. Det kommer också att påverka våra mest grundläggande livsuppehållande behov – att tillgodose mat och dricksvatten till världens befolkning.

Som tur är, får fler och fler upp ögonen för textiliers inverkan på miljön. Att handla second hand, och att lämna in kläder på lagning, börjar bli vanligare i Sverige. Men fortfarande har vi långt kvar till en hållbar konsumtion av textilier.

Textiliers miljöpåverkan – ett brett område

Vad har insektsdöden med textilier att göra?

Har du börjat fasa ut plast därhemma och ersätta det med andra material?

Är du bekymrad över algblomningen i Östersjön?

Blir du upprörd över att regnskog skövlas för att göra plats för palmoljeplantage?

Sinade din brunn sommaren 2018?

Idag är det många som slutar flyga för klimatets skull

Köper du ekologisk mat för att främja biologisk mångfald?

Referenser

Delfinansierat av

Vad har insektsdöden med textilier att göra?

Har du börjat fasa ut plast därhemma och ersätta det med andra material?

Är du bekymrad över algblomningen i Östersjön?

Blir du upprörd över att regnskog skövlas för att göra plats för palmoljeplantage?

Sinade din brunn sommaren 2018?

Idag är det många som slutar flyga för klimatets skull

Köper du ekologisk mat för att främja biologisk mångfald?

Referenser

Footer

Delfinansierat av