Polyetylentereftalat (PET) är en av de mest använda plasterna i världen på grund av dess kostnadseffektivitet, slitstyrka och låga vikt. PET utvecklades först på 1940-talet av brittiska kemister. Ursprungligen användes det för förpackningar, men PET blev betydelsefullt inom textilindustrin med uppfinningen av polyester i början av 1950-talet.
Även om PET har förändrat industrin genom sin praktiska användning och prisvärdhet, medför både plastproduktionen och dess avfall stora miljöutmaningar. Låga produktionskostnader har lett till en ökad efterfrågan på billiga förpackningar och textilier, vilket i sin tur har bidragit till ökade mängder avfall och miljöproblem.
Mer än hälften av all PET-plast används för att producera syntetiska fibrer som polyester. Polyester är en typ av polymer, en lång kedjeliknande molekyl som skapas genom en kemisk reaktion mellan renad tereftalsyra (PTA) eller dimetyltereftalat (DMT) och monoetylenglykol (MEG). Genom denna process binds små molekyler, kallade monomerer, samman till långa kedjor, vilket bildar en polymer som sedan kan formas till plast i önskad form. För polyester smälts de små plastdelarna till en vätska och pressas genom en spinndysa, ett slags munstycke med mikroskopiska hål, vilket skapar kontinuerliga filament. Processen kan också inkludera tillsatser som mattningsmedel, färgpigment och flamskyddsmedel för att modifiera polymerens egenskaper. Filamenten från spinndysan kyls ner, stelnar och klipps sedan till polyesterfibrer.
rPET – Återvunnen polyester
rPET är återvunnen polyester tillverkad av befintliga plastflaskor, där inget nytt råmaterial behövs. Processen liknar en ”depolymerisation” av plasten, dvs en nedbrytning till dess grundläggande byggstenar innan de sätts ihop igen till polyesterfibrer. Efter att korkarna har tagits bort och plasten steriliserats, torkas den och mals ner till små flingor. Flingorna smälts och pressas ut till filament, som sedan spinns till tråd och vävs till tyg.
Dock kan vissa giftiga kemikalier, inklusive antimontrioxid, läcka ut från polyester till saliv och svett, även vid låga temperaturer, och kan vara cancerframkallande. Cirka 24 % av de kemikalier som används vid plast- och polyestertillverkning är kända för att vara skadliga för både människor och miljön.
Utmaningar & Miljöpåverkan
PET härstammar från råolja, en icke förnybar resurs, och produceras genom energikrävande processer som involverar fossila bränslen. Detta leder till utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar som påverkar klimatet och luftkvaliteten.
Vid produktionen av PET används kemikalier som kan vara skadliga för hälsan. Även om PET-material anses säkert vid normal användning, kan exponering för vissa tillsatser eller biprodukter under tillverkningsprocessen vara skadliga för både arbetare och närliggande samhällen.
Den ökade PET-återvinningen kan skapa en falsk trygghet kring plastanvändning. Många konsumenter tror att om de återvinner plast, är plastförbrukning inte ett problem, vilket minskar incitamenten att minska plastanvändningen och främja återanvändning eller alternativa material.
Textilier tillverkade av PET släpper även ut mikrofibrer till vattendrag. När PET-produkter bryts ner, främst genom mekanisk nötning eller UV-exponering, kan de bilda mikroskopiska partiklar kallade mikroplaster. Dessa mikroplaster sprids i ekosystemet och kan tas upp av djur, vilket påverkar hela näringskedjan.
Vi vet ännu inte hur lång tid det tar för PET-material att brytas ner i naturen, eftersom de endast har funnits i cirka 70 år. Även om det finns teknologier för återvinning, verkar detta material fortsätta att existera under obestämd tid och bidrar därför inte till en cirkulär ekonomi.
Varför används plastflaskor i stället för kasserad polyester vid återvinning?
Det finns ännu inga enkla lösningar för att återvinna polyestertyg till ny polyesterfiber. Polyester blandas ofta med andra material, vilket gör det svårt att separera de individuella komponenterna, eftersom de har olika egenskaper. Färgämnena som tillsätts är också svåra att avlägsna och begränsar de återvunna tygernas färgmöjligheter.
Plastflaskor däremot består av en ren, genomskinlig och högkvalitativ form av PET som kan återvinnas flera gånger. Men, när PET-flaskor används för att skapa textilier (polyester) i stället för att återvinnas till nya flaskor, tas de bort från ett relativt slutet kretslopp och skapar en återvändsgränd för materialet.
Det finns för närvarande ingen teknologi i tillräckligt stor skala som kan ta befintliga textilier och omvandla dem tillbaka till den höga kvaliteten av jungfrulig polyester. Därför är materialets värde bundet till kläderna. När de har nått slutet av sin livscykel kommer de antingen att bli nedgraderade till andra produkter eller hamna på en soptipp.
Källor
Britannica – PET fiber
Science Direct – Polyethylene terephthalate (PET) recycling: A review
Science Direct – Fabrics made from recycled PET bottles
Science Direct – Safety of recycled plastics and textiles
The Circular Laboratory – Recycled polyester and the plastic bottle dilemma
Februari 2025, TÄNKOM
