Räcker skogen till alla våra behov?

Den globala efterfrågan på nya fibrer ökar hela tiden och förväntas växa med 150 procent till år 2050 (1). Allt fler aktörer pratar om att vi har nått en gräns för hur mycket bomull som kan produceras, framför allt på grund av att vatten och landarealer inte räcker till för att öka produktionen ytterligare. Och syntetiska fibrer från fossil råvara, som polyester, akryl och elastan, kan inte heller beskrivas som framtidens textilier. Mer fibrer tros i framtiden istället komma från skog. Detta gäller såklart inte bara för textilindustrin. I en framtida fossilfri bioekonomi förväntas trä- och pappersbaserade produkter bland annat kunna ersätta plast, betong och fossila drivmedel.

Trädbaserad textil beskrivs som hållbar eftersom virke är en förnybar råvara. Möjligheten att ersätta petroleumbaserade produkter med trä- och pappersbaserade produkter är självklart bra ur miljösynpunkt. Men i berättelserna om hur skogen i framtiden ska täcka allt fler behov saknas ibland en diskussion om vad vi får för typ av skog när allt fler produkter ska utvinnas ur den.

Över hela världen försvinner arter i allt snabbare takt

IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC inom klimatet. Förra året släppte de en stor rapport som beskrev tillståndet för jordens djur, växter och ekosystem. Rapporten visar att nära en miljon arter riskerar utrotning om ingenting görs. Det är lätt att tänka att hoten mot den biologiska mångfalden är ett avlägset problem, att det är aktuellt i regnskogar i länder långt borta. Men Sverige är inget undantag. I Sverige finns idag runt 4000 rödlistade arter, varav ca 2000 är hotade (2).

Enligt FN:s konvention för biologisk mångfald ska skyddade områden globalt omfatta minst 17 procent av landytan. Skogsekosystemen är Sveriges mest artrika naturtyper (3), ändå är skogen den naturtyp som har lägst andel skydd. Även sett ur ett internationellt perspektiv har vi en mycket liten andel skyddad skog – endast 6 procent av den produktiva skogen är formellt skyddad (4). I internationella jämförelser över hur stor del av landets yta som utgörs av skyddad natur, kommer Sverige långt ner på listorna i jämförelse med skogsskövlande länder som Brasilien och Malaysia (5).

I Sverige har vi istället ett system som bygger på att skogsägare frivilligt avsätter skog, vilket innebär att det inte finns några garantier för att skogen är långsiktigt skyddad (6). Dessutom är det frivilliga avsättningarna dåligt dokumenterade. Det saknas tillräcklig information om avsättningarna för att bedöma kvaliteten och kvantiteten på de frivilligt skyddade områdena (7).

Sveriges skogar har brukats under hundratals år och andelen opåverkad naturskog är idag mycket liten. Sedan 50-talet har 60 procent av all skog kalavverkats (8). Det innebär att en stor del av skogen är väldigt ung, och består till största del av gran- och tallplanteringar. En stor del av skogarna har ännu inte nått en avverkningsbar ålder, vilket gör att skogsnäringen har ett intresse av att avverka de kvarvarande äldre skogarna. På grund av detta fortsätter naturskogar att fällas, och de arter som är knutna till gammelskog får det allt svårare att överleva (6). Artrika miljöer (som äldre lövskog, våtmarker & sumpskog) har på många ställen försvunnit och därmed också livsmiljön för ett stort antal arter (3).

Det intensiva skogsbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. Idag bedömer Artdatabanken att var tionde art i den svensk skogen är rödlistad, och mer än 900 arter är hotade, till stor del som en följd av skogsbrukets metoder (9). Även om det, som skogsnäringen själva framhåller, planteras två nya träd för varje avverkat träd, går det inte att kompensera en gammal, artrik skog med en granplantering. I det avseendet är skogen faktiskt inte förnybar, åtminstone inte på kort sikt.

Men det ser inte bara mörkt ut i svenska skogar

Även om det går långsamt så blir allt mer skog formellt skyddad (3). Under de senaste 6 åren har exempelvis 23 nya Natura 2000 – områden tillkommit (10). Enligt skogsstyrelsen har det också blivit vanligare att av miljöskäl lämna kvar döda träd och trädrester i skogen, vilket är viktigt för den biologiska mångfalden (11).

Många föreningar är aktiva för att mer skog ska skyddas från avverkning. Ett exempel är kampanjen ”Vår skog” som lyckades lämna in ca 45. 000 namnunderskrifter till regeringen med krav på att det statliga skogsbolaget Sveaskog ska sluta att avverka skyddsvärda skogar och ta ansvar för den skog som vi äger gemensamt.

Räcker skogen till alla våra behov?

Över hela världen försvinner arter i allt snabbare takt

Men det ser inte bara mörkt ut i svenska skogar

Referenser

Delfinansierat av

Över hela världen försvinner arter i allt snabbare takt

Men det ser inte bara mörkt ut i svenska skogar

Referenser

Footer

Delfinansierat av