
Fluorkarboner är en grupp syntetiska kemikalier som huvudsakligen består av kol- och fluoratomer och är kända för sina starka bindningar, vilket ger dem unika egenskaper såsom motståndskraft mot värme, kemikalier och vatten. Denna behandling används för att ge tyger vatten- och smutsavvisande egenskaper. Om tygets ytspänning matchar eller överstiger en vätskas, absorberar det vätskan. Om tygets ytspänning däremot är lägre än vätskans, stöter det bort den.
Fluorkarboner är långlivade organiska föroreningar som bryts ner långsamt i miljön, vilket påverkar ekosystem och kan skada människor, vattenlevande organismer och andra djur. Många fluorkarboner innehåller även klor och brom. Bromföreningar används som flamskyddsmedel och tillsätts i textilier för att minska deras brandrisk. Dessutom används fluorkarboner i non-stick-beläggningar, kylmedel och brandsläckningsmedel. Denna utbredda användning har väckt oro för potentiella negativa effekter på biologisk mångfald.
Fluorkarboner kan läcka ut i miljön under textiliers hela livscykel – vid produktion, användning och kassering. De sprids via avloppsvatten från fabriker och vid tvätt under användningsfasen, vilket kan leda till vattenförorening, då dessa ämnen ofta passerar genom reningsverk utan att helt avlägsnas och når floder, sjöar och hav.
Det finns många sorters fluorkarboner, där PFC (perfluorkolväten) och PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är några av de mest kända. PFAS är ett samlingsnamn för över tusen olika ämnen med varierande egenskaper men med liknande kemisk struktur. PFOS och PFOA tillhör de vanligaste, men är numera förbjudna över vissa halter inom EU, då båda är cancerframkallande och reproduktionsstörande.
Om en produkt är märkt PFOA-fri betyder det inte automatiskt att den inte innehåller andra PFAS-ämnen, som kan vara minst lika skadliga. Nya ämnen tillkommer nämligen hela tiden och lagstiftningen hinner inte med. I dagsläget går det endast att undersöka och förbjuda ett ämne i taget, vilket gör processen långdragen.
Inom textilindustrin finns dock regleringar för att begränsa användningen av fluorkarboner, särskilt PFAS, exempelvis EU:s förordning REACH och USA:s TSCA (Toxic Substances Control Act). Dessutom finns frivilliga initiativ som Zero Discharge of Hazardous Chemicals (ZDHC)-programmet och OEKO-TEX® Standard 100-certifieringen för att eliminera farliga kemikalier och säkerställa miljösäkra textilier.
För att minska skadliga effekter har miljövänligare alternativ utvecklats, såsom växtbaserade oljor, syntetiska vaxer och biologiskt nedbrytbara polymerer. Dessa minskar beroendet av fossila bränslen.
För att bidra till efterfrågan på textilier fria från fluorkarboner och andra skadliga kemikalier samt stödja biologisk mångfald kan du:
• Lära dig mer om skadliga kemikalier i textilier och deras påverkan.
• Välja textilier med certifieringar som OEKO-TEX® och GOTS.
• Köpa färre men mer hållbara plagg och material.
• Minska avfall genom att välja second hand eller vintage.
• Designa om eller upcycla (uppgradera) plagg.
Källor
Science Direct – Finishing of textiles with fluorocarbons
Fashion and textiles – Development of shrink resistance cotton using fluorocarbon
Haley Aldrich – Textile manufacturing and PFASfacturing-and-pfas-three-phases-of-risk
Ecotextile – EU likely to ban C6-based textile coatings
National Library of Medicine – A Review of Per- and Polyfluoroalkyl Substances
Naturskyddsföreningen – Vad är PFAS?
Mars 2025, TÄNKOM