Att våra hav är fulla av plast har nog inte undgått någon. De flesta har nog också hört talas om de gigantiska öar av plast som flyter runt i Stilla Havet. Men den synliga plasten på ytan utgör bara 1 procent av de 12 miljoner ton plast som varje år hamnar i haven (1). Majoriteten av all plast sjunker mot botten och sprids ut. I vattnet sönderdelas större plastpartiklar långsamt till mindre delar – tills de slutligen blir till så kallade mikroplaster.
Det finns ännu ingen fastslagen definition av mikroplast men i allmänhet avses plastpartiklar mellan 1 nanometer och 5 millimeter i storlek (2). Dessa små partiklar bryts inte ner på flera hundra år och är nästintill omöjliga att fånga upp (3). På grund av sin ringa storlek kan mikroplaster transporteras långt via vattenströmmar och luft. Numera hittas mikroplast överallt på jorden, till och med i avlägsna områden på Arkits och Antarktis.
Den största globala källan till mikroplaster i haven är plastföremål som slängts på land och sedan hamnat i havet via dagvatten, vattendrag och via luften. Det är lätt att stanna vid att problemet med plast handlar om nedskräpning i miljön, eftersom det är det vi kan se. Men det finns även en stor mängd plast som når haven direkt som mikroplast, och dessa källor är ofta osynliga.
En av de största svenska källorna till mikroplaster i haven är syntetiska textilfibrer, som vid tvätt ger ifrån sig enorma mängder mikroplaster (2)
Ca 30 – 40 % av de textilier som vi konsumerar i Sverige beräknas vara tillverkade av syntetiska fibrer. De vanligaste syntetfibrerna är polyester, följt av nylon, akryl och polypropenfiber (3). Polyester och andra syntetiska fibrer är en typ av plast, och tillverkas vanligtvis av råolja.
Alla textilier nöts och slits vid användning och vid tvätt. Små, små partiklar lossnar från textilierna och sprids i miljön, och vid tvätt rinner de ut med avloppsvattnet. Naturliga fibrer som bomull och ull, bryts ner om de kommer ut i naturen. Men de mikropartiklar som läcker ut från syntetiska fibrer är däremot långlivade och det finns en stor oro bland forskare och miljöorganisationer kring vad detta kan få för konsekvenser för miljön på längre sikt. Det material som släpper ifrån sig flest mikroplaster är fleece, men även andra polyesterplagg släpper ifrån sig en stor mängd mikroplaster.
Förutom att mikroplasten i sig är svårnedbrytbar, döljer sig ofta farliga kemikalier i dessa små partiklar. När man tillverkar syntetiska fibrer tillsätts olika kemikalier för att ge plasten önskade egenskaper, exempelvis används mjukgörande ftalater i plasttryck på kläder. Dessa riskerar att läcka ut när plasten bryts ned. Flera vanliga tillsatsämnen i textilier är enligt EU klassificerade som farliga för miljön eller människors hälsa. De kan exempelvis vara cancerogena eller giftiga för vattenlevande organismer (4).
Av den mikroplast som kommer till svenska avloppsreningsverk, är tvätt av textilier den största källan (5)
Även om mycket av mikroplasten kan fångas upp i reningsverk, tar sig mindre partiklar förbi filtren, och miljontals mikoplastartiklar hamnar i våra vattendrag varje timme (3). En studie på Västkusten visade att 90 % av de insamlade mikroplasterna var från syntetiska textilfibrer (6). Dock finns det potential att avskilja mer mikroplaster ur avloppsvatten än vad som normalt görs idag, genom att låta det renade avloppsvattnet får rinna genom en våtmark efter att det passerat reningsverket (3). Läs mer om våtmarkernas viktiga funktion här.
Det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur mikroplaster på lång sikt påverkar ekosystemen och hälsan hos djur och människor. Men redan nu finns många studier som tyder på att farliga ämnen i plasten kan frigöras och tas upp av havslevande djur (4). Mikroplaster misstas lätt för plankton och blir därför mat till fiskar och andra djur i havet. I en studie från Stilla Havet kunde forskare hitta sex gånger högre halter mikroplaster jämfört med plankton (2). Det är också troligt att mikroplaster överförs mellan arter högre upp i näringskedjan.
Även vi människor får i oss mikroplaster – motsvarande ett kreditkort i veckan, visar en ny studie. Enligt studien är dricksvatten den största källan men vi får också i oss mikroplaster via andra livsmedel och via luften (7).
Stora kostnader för mikroplast
Enligt WWF beräknas plastföroreningar kosta 74 miljarder kronor enbart i förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism (7). Lägg därtill alla kostnader som tillkommer i åtgärder för att få bort plasten från våra hav.
Miljökostnaderna som uppkommer med utsläpp av mikroplast är inte inkluderade i priset på exempelvis kläder av syntetiska textilier. Eftersom syntetiska material ofta är billigare än naturmaterial, blir också konsumtionen av syntetmaterial större. Om priset skulle inkludera samhällets kostnader för de miljöproblem som orsakas, skulle det bli lättare för konsumenten att välja rätt produkter.
Textilindustrin har också ett stort ansvar i att ta fram textila material som inte bidrar till utsläpp av mikroplaster. Om ansvaret för att fånga upp mikroplaster från textil skulle läggas på textilproducenterna, skulle åtgärder kunna utvecklas för att industriellt avlägsna en stor del av mikroplasten innan den når konsumenten, exempelvis genom att textilierna tvättas upprepade gånger och fångas upp av filter.
VAD KAN DU GÖRA?
- Många känner inte till att syntetiska textilfibrer släpper ifrån sig mikroplast. Prata med grannar, vänner och bekanta för att få upp medvetenheten om mikroplaster!
- Det bästa för miljön är att minska användningen av tyger som innehåller svårnedbrytbara fibrer, så som polyester och polyamid. En hög konsumtion av nyproducerade textilier leder också till högre utsläpp av mikroplaster eftersom nya syntetfibrer släpper ifrån sig mer mikroplast än gamla. Välj därför second hand framför nya textila material
- Undvik att tvätta dina kläder i onödan. När du tvättar är låga temperaturer att föredra, det resulterar i mindre utsläpp av mikroplaster.
- Naturfibrer som bomull och lin släpper inte ifrån sig mikroplaster
Referenser
- https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1347927?programid=3345
- https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6772-4.pdf?pid=20662
- https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav
- https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/ratt_plast_pa_ratt_plats_0.pdf
- http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Plast/Mikroplast/
- https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/ratt_plast_pa_ratt_plats_0.pdf
- https://www.wwf.se/pressmeddelande/sa-mycket-mikroplast-far-vi-i-oss-som-att-ata-ett-kreditkort-i-veckan-3334499/
