Vad är det första du tänker på när du hör ordet plast? Kanske är det en plastleksak, engångsbestick eller en plastpåse? Idag använder vi plast i allt möjligt, från möbler och golv till sjukhusredskap och mobiltelefoner. Mycket som är gjort av plast är tillverkat för att efterlikna andra material, och det som kanske ser ut som trä eller en redig bomullsskjorta, kan i själva verket vara gjort av plast.
Vad är egentligen plast?
Plast är ett samlingsnamn för en rad olika material. Det som alla plastmaterial har gemensamt är att de är uppbyggda av långa molekylkedjor som kallas för polymerer. Du kanske känner igen materialen polyester och polyamid? Namnen kommer av att de är gjorda av just polymerer.
Fördelen med polymerer är att de kan ges vitt skilda egenskaper bara genom små kemiska förändringar. Plast kan vara mjukt, hårt, extremt böjbart eller väldigt kompakt och fast.
Molekylerna som utgör byggstenarna i plastmaterial kommer nästan alltid från råolja. Vid tillverkning av 1 kilo plast går det åt ungefär 2 kilo råolja (7). Det går även att framställa plast av förnyelsebara råvaror som sockerrör, stärkelse eller mjölksyra. Men det är fortfarande billigare att framställa plast av fossila bränslen, vilket gör att denna plast är den dominerande på marknaden.
Plast från sockerrör är bättre för miljön då det inte har krävts fossila bränslen för att tillverka plasten. Men när den väl är tillverkad har den exakt samma egenskaper som plast som är gjord av råolja. Den ser likadan ut och kan inte brytas ned i naturen. En plastpåse från en mataffär gjord på sockerrör kan därför inte slängas i komposten, utan istället ska den sorteras precis som ”vanlig” plast. Plast som är gjord av stärkelse (exempelvis majs eller potatis) eller mjölksyra bryts däremot ned i en vanlig kompost (8).
Produktionen av plast ökar hela tiden och det finns inga tecken som tyder på att trenden är på väg att brytas. Årsproduktionen har gått från mindre än 1 miljon ton per år på 50-talet till 280 miljoner ton år 2011. Av all plast som tillverkas idag, används 40 % till engångsartiklar (1). Vi lägger således enorma resurser på att pumpa upp råolja, som tagit miljontals år att bildas, för att av denna olja tillverka produkter som vi använder en gång! Engångsartiklar som PET – flaskor tar dessutom ca 450 år att brytas ned i naturen. Nu har Europaparlamentet enats om en lag som förbjuder plastprodukter för engångsbruk från och med 2021.
Plasten i våra kläder
Syntetiska textilfibrer började produceras under 30-talet, samtidigt som utvecklingen av andra plastmaterial var i full gång. Precis som annan plast är syntetfibrer tillverkade av råolja. Priset på bomull var högt och leveranserna osäkra i krigstider, vilket ökade efterfrågan på syntetmaterial, som var ett billigare och säkrare alternativ. Det första helt syntetiska textila materialet som utvecklades var polyamid, som blev känt under varumärkesnamnet nylon. På 50-talet kom den storskaliga produktionen av syntetisk textilfiber igång och material som polyester och akryl blev populära.
Sedan syntetiska textilfibrer lanserades på 30-talet har efterfrågan ständigt ökat, framför allt under de senaste decennierna. Exempelvis nästan femdubblades den globala produktionen av syntetfibrer bara mellan åren 1980 och 2011, varav polyester stod för 91 % av ökningen (5). Syntetfiber utgör idag ca 60 % av den totala fiberproduktionen. Som mest ökar efterfrågan på syntetfibrer i utvecklingsländer, vilket kan bero på att syntetiska fibrer är billigare än naturfibrer (5).
Det finns både fördelar och nackdelar med syntetiska textilfibrer
Polyester är ett väldigt slitstarkt material. Exempelvis blandas bomullsplagg ofta upp med polyester för att få plagget att hålla längre. Produktionen av polyester kräver även mindre vatten än produktionen av bomullsfibrer. Å andra sidan är processen med att tillverka syntetiska fibrer mycket energikrävande. Det behövs tre gånger mer energi för att producera fibrer av polyester än av bomull (6). Syntetiska textilfibrer släpper även ifrån sig stora mängder mikroplaster, dels vid tvätt men också via luften.
Vad kan du göra?
- Gå igenom garderob och titta på klädernas tvättlappar. Kanske blir du förvånad över hur mycket plast som döljs i dina kläder. Är det syntetfibrer i dina kläder så tänk på att tvätta skonsamt, gärna i tvättpåse.
- Handla secondhand! Har du inte tid att gå runt på loppisar? Då kanske Tradera är ett bättre alternativ för dig. Även Erikshjälpen har nyligen börjat med onlineförsäljning på https://www.secondhand.se/.
Referenser
- https://www.naturskyddsforeningen.se/plastsanningar
- https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Plastrapporten.pdf
- https://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/nylonstrumpor-var-avgorande-for-bade-mode-och-krig
- https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/industrihistoria/plasthistoria/
- http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6772-4.pdf?pid=20662
- https://textilsmart.hallakonsument.se/artikel/polyester-och-miljo/
- https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Plast-och-mikroplast/plastbarkassar/Informera-konsumenter-om-miljopaverkan/Argumentsamling/
- https://www.naturskyddsforeningen.se/plastsanningar
