I Sverige kommer ungefär hälften av allt dricksvatten från grundvattentäkter. Grundvatten är det vatten som lagras under jord, bland annat i stora vattenfyllda hålrum som kallas akviferer. Det bildas genom att nederbörd, i form av regn, snö och smältvatten, mycket sakta tränger ner genom marken. Vattnet i grundvattenmagasinen kan vara allt ifrån några veckor till flera tusen år gamla, och är ofta så rent att det kan drickas direkt utan behandling.
Vårt grundvatten är en livsviktig resurs
I Sverige har vi överlag en bra tillgång på grundvatten, men i vissa delar av världen pumpas grundvatten upp mycket snabbare än det hinner bildas nytt. Eftersom vattnet ligger lagrat i marken är mängderna svåra att överblicka, vilket lätt leder till ett överutnyttjande. För några år sedan kunde data från Nasas satelliter visa att vattennivån sjunker i mer än hälften av världens 37 största grundvattenreservoarer (1).
En stor anledning till detta är vattenhanteringen inom jordbruket världen över. Den ökade globala handeln med grödor ökar trycket på användningen av grundvatten. Mellan år 2000 och 2010 dubblerades användningen av grundvatten i jordbruket i Kina, och ökade avsevärt i Indien och USA. Ungefär 43 procent av det vatten som används för att bevattna grödor kommer från just grundvatten, och bomull är en av de grödor som förbrukar störst mängd (2).
Nu måste bomullsbönder i vissa delar av Indien borra över 200 meter för nå grundvattnet (3), och till följd av bomullsodlingarna i Uzbekistan har grundvattennivån blivit så låg att det råder brist på dricksvatten i vissa områden. (4). Ett överutnyttjande av grundvattenmagasin världen över har även lett till försämrad vattenkvalitet på grund av förorenat grundvatten. När vattennivåerna sjunker i grundvattenmagasinen, ökar nämligen risken för att föroreningar tränger in i magasinen.
Varför fylls inte magasinen på? Vatten går väl runt i ett kretslopp?
Hur mycket grundvatten som bildas har bland annat att göra med markens förmåga att släppa igenom vatten. Om jorden är porös kan det mesta av nederbörden sippra ner och bilda grundvatten. I det storskaliga industriella jordbruket riskerar jordens vattenhållande förmåga att försämras, då allt större och tyngre maskiner leder till att jorden packas hårdare (5). Om jorden är hårt packad kan vattnet inte tränga igenom, utan rinner istället ut i vattendrag och slutligen ut i havet. Även dränering kan ha en betydande påverkan på grundvattenbildningen. Inom jordbruket är det vanligt att gräva diken för att föra bort oönskat vatten ur jordarna. Detta resulterar i att vatten som skulle kunna ha sipprat ner och blivit grundvatten, istället rinner ut i vattendrag och hav (6).
Det grundvatten som förloras på ett ställe, går heller inte nödvändigtvis tillbaka till samma område som förlorade det. Från havet stiger vattnet som vattenånga till atmosfären, och kan sedan falla ner som regn över något helt annat landområde.
Enligt en studie från FN kommer världen att ha ett vattenunderskott på 40 procent år 2030 om vattenkonsumtionen inte minskar dramatiskt (7). Om vattnet ska räcka även i framtiden kommer vi att behöva odla på ett annat sätt, och tänka om kring vilka grödor vi odlar. Inte minst för att säkerställa den framtida dricksvattenförsörjningen.
Vad kan du göra?
- Kläder och andra textila produkter kan ha olika miljöpåverkan beroende på var de produceras och hur bomullen är bevattnad. Kolla efter certifierade miljömärkningar när du köper nya textila produkter. KRAV har kriterier för textilråvaror av bomull. Specifika kriterier för just textil är exempelvis att man inte får använda vatten på ett sätt som påverkar grundvattennivån negativt.
- Ett förändrat klimat påverkar grundvattennivåerna även i Sverige. I de sydöstra delarna av landet kan grundvattennivåerna komma att sjunka. Kommer ditt dricksvatten från grundvatten? Ta reda på hur det ser ut i just din kommun!
Referenser
- https://www.bbc.com/future/article/20170412-is-the-world-running-out-of-fresh-water
- https://www.bbc.com/news/science-environment-39431680
- https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2017-2/bomullsbarnen
- https://www.dn.se/ekonomi/plocka-bomull-gor-man-for-att-man-ar-fattig/
- https://extension.psu.edu/effects-of-soil-compaction
- http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2017/RR1709.pdf
- https://www.svt.se/nyheter/utrikes/varldens-vattenreserver-sinar-allt-snabbare
