Att röra på oss är nog det bästa och viktigaste vi kan göra för hälsan. Men dessvärre är vissa kläder och skor vi har på oss när vi tränar inte alltid de mest hälsosamma, varken för oss själva eller för miljön. Innan du besöker butiken för att köpa nya träningskläder kan det därför vara bra att först försäkra dig om att kläderna inte innehåller skadliga ämnen. I just träningskläder är det nämligen särskilt vanligt att giftiga ämnen har tillsatts.
Undvik kläder som marknadsförs som luktfria eller antibakteriella
På senare år har det blivit en trend med luktfria träningskläder. Kläder som inte luktar svett är förstås något som många önskar sig. Visste du då, att svett i sig faktiskt inte luktar något alls? Svettlukt uppstår när bakterier på huden bryter ned näringsämnen i svetten och bildar avfallsämnen. Vissa träningskläder behandlats därför med antibakteriella ämnen (biocider) som dödar bakterierna och på så vis får bort svettlukten. På klädernas märkning kan det stå exempelvis ”luktfria” ”hygenic protection” eller ”for lasting freshness”. Dessa antibakteriella ämnen kan dessvärre göra stor skada, både för din egen hälsa och inte minst för miljön.
Den vanligaste bakteriedödaren är silver (2)
Ett exempel på ett verksamt ämne som används i antibakteriella textilier är silver. När träningskläder med silver tvättas, läcker alltid en viss mängd silver ut från kläderna. En undersökning från Svenskt Vatten visade att mellan 30 och 90 procent av silvret från kläderna försvann ut i avloppet redan efter tio tvättar (3).
Upp till 90 procent av silvret kan fångas upp av reningsverken. Redan där uppstår problem eftersom silverjonerna dödar många av de nyttiga bakterier som finns i reningsverk, som behövs när vattnet ska renas (2,4). De resterande 10 procenten som inte fångas upp gör också stor skada när det kommer ut i miljön. Silver är ett grundämne och kan därför inte brytas ned i naturen, utan fastnar i bottensedimentet i sjöar och hav. Silverjoner är mycket giftiga för de organismer som lever på sjö- och havsbottnar, som exempelvis yngel, ägg, bakterier och kräftdjur. Om dessa organismer dör påverkas hela näringskedjan uppåt. Vi vet lite om silvrets långsiktiga effekter på ekosystemen, och just därför är det viktigt att undvika att de läcker ut i vattnet (1).
Ökad risk för antibiotikaresistenta bakterier
När bakterier utsätts för antibakteriella ämnen kan de utveckla nya mekanismer för att stå emot ämnets verkningar. Det finns nu en oro för att den ökade användningen av biocider kan komma att påverka utvecklingen av resistens mot antibiotika. Kemikalieinspektionen slår i en rapport om kemikalier i textilier fast att ”utvecklingen av bakteriell resistens mot antibiotika är en mycket allvarlig fråga för människors hälsa, och all onödig användning av biocider bör därför undvikas” (1). Permetrin, triklokarban och silver är exempel på sådana antibakteriella ämnen (4). Alltså, är det dags att tänka om 😉
Många ifrågasätter nyttan med antibakteriellt behandlade kläder
I ett test genomfört av Kemikalieinspektionen 2015, visade det sig att 1 av 3 plagg inte hade någon antibakteriell effekt alls ens i nyskick, och att 2 av 3 testade produkter inte hade någon bakteriedödande effekt efter att ha tvättats tio gånger. Kemikalieinspektionen anser därför att det är meningslöst att behandla kläder med antibakteriella medel. Dessutom finns det många bakterier som är bra för oss, som också stryker med när vi använder biocider (1).
Som konsument har du rätt at få information om kemikalier i textil
Om du vill köpa ett plagg har du rätt att få reda på om plagget behandlats med antibakteriella ämnen eller någon annan biocidprodukt. Enligt EU:s lagstiftning om biocider ska varor som påstås ha en antibakteriell effekt vara uppmärkta med information där namnet på biociden ska framgå (5). Tyvärr är många företag fortfarande dåliga på att märka upp biocidbehandlade kläder. Därför är det bra att själv ha kunskap och fråga återförsäljare om innehållet i dina kläder (2).
Kandidatförteckningen är en lista med drygt 200 särskilt farliga ämnen. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. Som konsument har du alltid rätt att få veta om det du vill köpa innehåller ett ämne som finns med på Kandidatförteckningen. Om butiksförsäljaren inte vet, har hen skyldighet att ta reda på detta och ha informationen tillgänglig inom 45 dagar (6).
Det är i EU fortfarande lagligt att behandla textilier med vissa biocider. Många av dessa är dock under granskning inom EU. Målet är att minska användningen av antibakteriella ämnen i samhället där dessa ämnen inte behövs (1). Organisationen Svenskt vatten driver på för att märkningen ska bli tydligare för biocidbehandlade produkter. Förra året anmäldes flera företag till Kemikalieinspektionen för bristande märkning. Flera stora sportklädesföretag har nu börjat fasa ut silver (2).
Vad kan du göra?
- En bra början är att Ladda ner kemikalieappen till din telefon! Kemikalieappen är lanserad av organisationen Sveriges Konsumenter i syfte att göra det enklare för konsumenter att få information om farliga ämnen i varor. I appen kan du skanna produkters streckkoder för att undersöka om plaggen innehåller farliga kemikalier.
- Fråga din butiksförsäljare vad plagget som du vill köpa innehåller! Kom ihåg att du har rätt att få information om detta.
- Nya textilier innehåller mer kemikalier, så tänk efter om du verkligen behöver fler träningskläder.
- Om du köper nytt, titta efter miljömärkta textilier. Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och Global Organic Textile Standard (GOTS) är exempel på märkningar som ställer krav på alla delar av produktionskedjan.
- Titta gärna på det här korta klippet från Svenskt Vatten (51 sekunder) om tvättråd för kläder som innehåller silver https://www.youtube.com/watch?v=kDqH6gYPn6g&feature=youtu.be
Referenser
- https://www.svensktvatten.se/globalassets/om-oss/nyheter/2018/silverrapport-svenskt-vatten-20181022c.pdf
- http://www.sverigesnatur.org/gron-guide/se-upp-for-silver-i-klader/
- https://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/sportklader-lacker-silver/
- https://www.kemi.se/privatpersoner/varor-och-kemiska-produkter/antibakteriellt-behandlade-varor
- https://www.kemi.se/privatpersoner/material/textil
- https://www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kandidatforteckningen
- https://www.havochvatten.se/funktioner/ordbok/ordbok/a—c/ordbok-a-c/2013-03-14-biocid.html