Vill du vara en medveten konsument de gånger du köper nyproducerade kläder, men är osäker på vad alla gröna stämplar och märkningar faktiskt innebär?
Olika typer av miljömärkningar på produkter blir mer och mer vanliga i butikerna. Klädföretagen använder ibland egna märkningar som säger att deras produkter är ”eko”, ”hållbara” eller ”miljövänliga”, men uppger inte alltid kriterierna för dessa märkningar.
När det kommer till just kläder finns det ingen förordning inom EU som ställer krav på att produkten ska ha certifierats av myndigheter eller godkända kontrollorgan för att den ska få benämnas som ekologisk [1]. Detta öppnar upp för företags kreativitet med egna regler och villkor för sina märkningar. Vilket kan bli förvirrande för oss konsumenter! Det kan också ge företag som sysslar med miljöfarlig verksamhet utrymme att marknadsföra en missvisande grön image, genom att framhäva enstaka miljöåtgärder. Det som också kallas för greenwashing [2].
Företag får inte slänga sig med vilka gröna påståenden som helst. Enligt marknadsföringslagen måste man kunna bevisa att påståendena är både sanna och relevanta [3]. Konsumentverket trycker på flera saker som företag behöver ha i åtanke när det gäller miljömärkningar. Först och främst, om ett företag använder sig av en egen eller en oberoende miljömärkning så måste man uppfylla kraven som finns för att använda märkningen. Kriterierna för märkningen måste även visa på tydliga miljöfördelar jämfört med konkurrerande produkter, samt vara tillgängliga att ta del av på ett enkelt och offentligt sätt. Här kan du läsa mer och titta på en film som förklarar hur företag får marknadsföra hållbarhet.
Att göra hållbara val i klädbutiken kan vara svårt, speciellt när det finns så många olika märkningar. Hur ska man veta vilka som är tillförlitliga? Enligt Miljömärkning Sverige’s undersökning från 2018 så har 2 av 3 svenskar svårt att avgöra vilka märkningar som garanterar att produkten är producerat på ett miljömässigt hållbart sätt [4].
Vill du vara säker på att en märkning är tillförlitlig, välj kläder märkta med en oberoende miljömärkning, även kallade tredjepartsmärkningar [5]. Dessa oberoende märkningar är skapade av just en tredje part. De ska ställa högre krav på produktionen och kräver full transparens från företagets sida. Företagen ansöker själva om certifieringen och får sedan rätta sig efter kraven för att bli godkända att använda märkningen. På så vis vet vi som konsumenter att en produkt har genomgått en utomstående granskning. Därför är oberoende märkningar ofta mer tillförlitliga än när ett företag använder en egen märkning.
SÅ TILL NÄSTA GÅNG DU STÅR I BUTIKEN OCH KLIAR DIG I HUVUDET ÖVER ALLA ”GRÖNA” ALTERNATIV. HÄR KOMMER EN LITEN GUIDE ÖVER OBEROENDE MILJÖMÄRKNINGAR FÖR KLÄDER OCH MATERIAL:
GOTS (Global Organic Textile Standard) – den internationella miljömärkningen för textilier och kläder som ställer sociala och miljömässiga krav på hela ledet i produktionen, från odling till färdig produkt. Ett av kraven för märkningen är att produkten måste bestå av minst 70 % ekologisk fiber. Läs mer på: GOTS
Bra miljöval – Naturskyddsföreningens egen märkning för textilier och kläder. Märkningen är uppdelad i kategorierna Fiber och Beredning, som ställer krav på hela produktionskedjan, både när det kommer till påverkan på miljön och arbetsförhållanden för de som tillverkar produkten. Second Hand är för begagnade kläder och Re-Design för återanvända textiler eller kläder gjorda av spillmaterial. Kraven för Bra miljöval skärps kontinuerligt. Läs mer på: Bra miljöval
EU Ecolabel – EU’s miljömärkning för textiler och kläder, även kallad EU-blomman. De ställer krav på hela produktens livscykel, från tillverkning av råvaran i starten till avfallshanteringen i slutet. Kraven innefattar bland annat minskning av miljöfarliga ämnen och luft- och vattenföroreningar i tillverkningen, men även kvalitetsgaranti när det kommer till själva produktens hållbarhet. Läs mer på: EU Ecolabel
Svanen – Den svenska versionen av EU-blomman. Även denna ställer krav på hela produktens livscykel, gällande allt från användning av kemikalier, till utsläpp och hantering av avfall. Läs mer på: Svanen
STANDARD 100 by OEKO-TEX – STANDARD 100 är en miljömärkning som säkerställer att textila produkter inte innehåller substanser i halter som är farliga för hälsan. För att en produkt ska få märkningen STANDARD 100 har varje komponent och varje steg i produktionen, från tråd till tyg till färdig produkt, testats för substanser enligt OEKO-TEX’s kriterier. Märkningen täcker inte bara substanser som är förbjudna utan även sådana som misstänks ha negativa effekter på hälsan. Läs mer på: OEKO-TEX och RISE.
LEATHER STANDARD by OEKO-TEX – LEATHER STANDARD är STANDARD 100’s motsvarighet för läder och läderprodukter och säkerställer att produkten inte innehåller några hälsoskadliga substanser. Likt STANDARD 100 kan allt från läder till färdiga läderprodukter märkas med LEATHER STANDARD, med undantag för läder från exotiska eller skyddade djurarter som krokodiler och ormar. Läs mer på: OEKO-TEX
Responsible Wool Standard (RWS) – Organisationen Textile Exchange’s standard fokuserar på välbefinnandet hos får och deras betesmarker. RWS certifierar alla aktörer i ullens värdekedja, från ullbönderna till producenter av garn och textil till klädmärken. Certifiering för ullbruk innehåller kriterier för djurens välbefinnande och förvaltning av mark. Övriga aktörer i värdekedjan certifieras enligt andra kriterier, med syfte att kunna spåra råmaterial genom alla led och säkerställa innehållet i en produkt. Läs mer på: Textile Exchange.
Responsible Down Standard (RDS) – Textile Exchange’s standard för dun och fjädrar. RDS säkerställer att djuren vars dun och fjädrar används har behandlats på ett humant sätt. Likt Responsible Wool Standard har RDS kriterier för djurens välbefinnande och för aktörerna i värdekedjan. Läs mer på: Textile Exchange
Referenser
- http://www.sverigesnatur.org/gron-guide/sa-lurar-kladindustrin-dig-med-falsk-miljomarkning/
- https://www.bramiljoval.se/artiklar/om-bra-miljoval/
- https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/miljopastaenden-i-reklam/
- https://www.svanen.se/siteassets/rapporter–undersokningar/grona-markningar-rapport/miljomarkning-sverige-grona-markningar—en-djungel.pdf
- https://web.archive.org/web/20110319045854/http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=greenwashing-green-energy-hoffman