Återvinning av kläder – en inblick i din garderob
Inblick i Jennys garderob:
– Men Jenny, den där snygga tröjan du köpte använder du nästan aldrig? Jag som du trodde det skulle bli ditt favoritplagg.
– Den var inte riktigt min stil. Men det gör inget, den kostade ju bara 99 kronor. Jag lämnar in den för återvinning så blir det något nytt. Det är bara jag som förlorat pengar. Eller..?
Vad händer med dina gamla kläder?
Hur mycket kläder köper och slänger du per år? Hur påverkar dina kläder miljön? Vad händer med kläderna du lämnar in? Hur kan vi återvinna kläder i framtiden? Här får du svaren.
Visste du att vi svenskar köper i snitt 13 kilo kläder per person varje år? Av detta slänger vi cirka åtta kilo, rakt ner i hushållssoporna. Tillsammans kastar vi cirka 72 000 ton kläder varje år som bränns upp. Bara i Sverige.
På vilket sätt påverkar klädtillverkningen vår enda planet?
Vi tillverkar dubbelt så mycket kläder i världen idag än för 15 år sedan. Utsläppen av växthusgaser från den globala textilproduktionen är 1,2 miljarder ton årligen – mer än de sammanlagda utsläppen av all flygtrafik och all trafik till havs.
Framförallt tillverkas kläder gjorda av konstfiber. Konstfibrer är fibrer som tillverkas på konstgjord väg i kemiska föreningar, antingen av naturmaterial eller olja. Syntetfibrer baseras på olja och står idag för 64 procent, cirka 54 miljoner ton, av världens produktion av kläder. Polyester, polyamid/nylon, akryl och fleece är exempel på syntetiska material som är tillverkade av olja.
Bomull står för 24 procent av världens produktion av kläder. Bomull är en krävande växt som behöver stora mängder vatten och värme. För att producera ett kilo bomull krävs upp till 28 000 liter vatten. Det är lika mycket som 24 fulla badkar vatten för en t-shirt. Bomullsodlingen sker ofta i de länder där det redan råder sötvattensbrist. I snitt går det även åt cirka 0,5-1 kilo kemikalier för att producera ett kilo bomull.
Vad kan du göra istället för att slänga dina kläder?
Ta hand om kläderna du redan har: tvätta och torktumla dem inte för ofta så håller de längre. Globala målen:
- Sy om: designa om dina kläder så de blir som nya. Om du inte kan sy kanske du kan be någon eller lämna in dina kläder till en skräddare
- Byt: byt till dig till något nytt. Din kompis tröja kanske är precis det nya plagget du önskar och vice versa.
- Sälj: lämna in dina kläder till butiker som säljer gamla kläder åt dig.
- Återvinn: lämna dina kläder till återvinningsstationer eller till butiker som erbjuder att ta emot gamla kläder.
Vad händer med kläderna du lämnar in?
Oavsett om du lämnar in dina kläder på återvinningsstationer eller i butiker är rutinen ungefär densamma. Dina kläder sorteras efter tre huvudområden.
KLÄDER SOM går att sälja på second handbutiker i Sverige och/eller i Europa. Exempel på second handbutiker är exempelvis Myrorna, Röda Korset och Stadsmissionen.
KLÄDER SOM går att sälja i exempelvis Afrika och Asien. Klädernas fraktas över i stora balar och bland annat torghandlare kommer och köper de kläder de tror sig kunna sälja på den lokala marknaden.
KLÄDER SOM är trasiga, smutsiga eller inte tror sig kunna säljas går kläderna till förbränning eller blir trasor, stoppning eller isolering. Se Avfallstrappan.
Blir en tröja du lämnar in till en ny tröja?
Det är inte så troligt att de kläder du idag lämnar in för återvinning blir till något nytt plagg. I dagsläget finns nämligen ingen effektiv teknik för återvinning av textilier.
Ordet ”återvinna” brukar användas som ett samlingsnamn över all typ av insamling av material som ska återanvändas på ett eller annat sätt. På engelska heter återvinna ”recycle”. Återvinning kan vara av två olika slag, upp eller ner. I svenskan har vi lånat de engelska orden upcycling och downcycling.
Upcycling innebär att det återvunna materialet tas tillvara så att den nya varan blir likvärdig. Exempelvis när vi gör nytt papper av gammalt, ny aluminium av gammal och så vidare. Downcycling innebär det omvända, att den nya produkten blir sämre än ursprunget, till exempel att kläder blir till stoppning.
Idag finns ingen effektiv och bra återvinningsmetod av kläder. En försvinnande liten andel återvinns idag mekaniskt till nya textilier, det vill säga upcycling. Däremot blir en del av kläderna till stoppning, trasor, isolering, med andra ord downcycling.
Hur kommer vi kunna återvinna kläder i framtiden?
Mekanisk återvinning innebär att tyget klipps och strimlas till mindre delar. Därefter kardas tygbitarna för att frigöra fibrerna från tyget. Tyvärr förstör dagens teknik fibrernas kvalitet så att det blir svårt att spinna nya trådar utan det mesta blir till stoppning och andra downcycling produkter. Men det jobbas på många håll, både i Sverige och i andra länder i världen, för att hitta effektiva lösningar för att genom mekanisk återvinning sluta materialcykeln. Med att sluta materialcykeln menas att vi ska kunna återvinna fibrerna och spinna nya trådar som blir till nya tyger av ej användbar textil.
Förutom mekanisk återvinning forskas det även på att återvinna kläder kemiskt. Det innebär att vi utgår från materialets härkomst och framställer nya konstgjorda fibrer. Exempelvis i bomullstyg löses bomullsfibrerna upp med en typ av kemikalier. Är det polyester löses tyget med andra kemikalier. I båda fallen framställs en massa ur vilken vi sedan kan framställa nya konstgjorda fibrer. En utmaning i att lyckas med denna process ligger i alla materialblandningar som först behöver kunna separeras från varandra.
Forskare har uppnått goda resultat i laboratorium genom att få fram regenat av återvunnen bomull. Bomull består i huvudsak av cellulosa. Forskare har även lyckats att separera natur- och oljebaserade tyger från varandra. Genom att separera råvarornas härkomst från varandra kan tekniker skapas för att framställa konstfibrer. Det satsas mycket forskning framförallt inom kemisk återvinning och flera initiativ menar att de snart har en lösning för framtidens cirkulära textilproduktion.
Reflektera en liten stund
- Hur många kläder har du i din garderob som du inte använder?
- Hur mycket kläder har du köpt som du anser var onödiga eller ”dåliga” köp?
- Vad gör du med de kläder som har blivit för små eller är trasiga?
- Kan du börja göra något annorlunda när de gäller att köpa, använda eller återvinna dina kläder?
- Har du några bra tips själv, skriv till oss på info@tankom.se eller gå in på Instagram tankaom
November 2018, TÄNKOM
