Användandet av silke i textil började i Kina; det tidigaste exemplaret av siden hittades ungefär 3630 f.Kr. (1). Silkesvävning var en av Kinas största exporter under Handynastin (2). Genom den så kallade Sidenvägen, som gick genom centrala Asien, transporterades kinesisk silke till Syrien och Rom. Även Indien har en lång historia av silkesodling, med fynd som daterats mellan 2450 f.Kr. och 2000 f.Kr. (1).
Efter att ha varit begränsad till bara Kina började silkesodling spridas till bland annat Japan, Persien och Europa (3). Den Industriella Revolutionen påverkade den europeiska silkesindustrin då bomull blev billigare att producera (4). Introduktionen av nya tyger som nylon under 1900-talet påverkade silkesanvändningen globalt och numera är silke en lyxvara.
Silke anses som en ”lyxig” fiber med egenskaper som inte liknar någon annan fibers; en unik naturlig lyster, hög styrka och bra absorptionsförmåga (5). Vissa konstgjorda fiber har försökt efterlikna silkesfiberns struktur, som viskos, som initialt producerades under namnet artificiellt silke.
Silke är en naturlig proteinfiber som framställs av silkeslarvens sekret för att spinna kokonger (5). Kontrollerad produktion av silke kallas silkesodling. Den odlade silken kan också kallas mullbärssilke då dessa silkeslarver lever av mullbärsblad (6). Denna silkesfjäril (Bombyx mori) producerar det mest välkända silket (1). Det finns också vildsilke vars produktion inte är kontrollerad (5). Fjärilarna är av olika arter och äter andra typer av löv än mullbärsblad (7). Kokongerna från dessa fjärilar hittas ofta i skogar och att samla in dem är arbetsamt, i jämförelse med silkesodling.
Ytterligare skillnader finns mellan odlad silke och vildsilke när det kommer till fibrerna. Odlad silke har en slät och något ojämn yta medan vildsilke har en grövre storlek och ojämnare yta (5). Odlad silke har en mjuk lyster och tyger gjorda av dessa har ett slätt utseende. Vildsilke har en mattare lyster och tygerna har en tydligare textur.
Under 2018 producerades 75 % av allt silke i Kina och 22 % i Indien (8). Av alla fibrer som producerades globalt under 2018 utgjorde silke bara ca 0,1 %.
Silke är den enda naturfibern som kommer naturligt i filamentlängd. Silke är en solid och slät fiber med en enkel fysisk struktur, vilket flera konstgjorda fibrer försöker imitera (5).
Proteinfibrer är hygroskopiska, vilket innebär att de absorberar fukt utan att kännas blöta (5). Silkesfibern är absorberande och kan hålla upp till en tredjedel av sin vikt i fukt utan att kännas blöt (9). Silke är bekvämt i sommartid men är också varm under vintern, då den likt ull är dålig på att leda värme. Den släta ytan gör sig lätt av med smuts.
Silke har en torr känsla, hög styrka, bra absorptionsförmåga, har en naturlig lyster och kan draperas (5). Det är en av de starkaste naturfibrerna, men kan förlora upp till 20 % av sin styrka i vått tillstånd. Silke är inte lika elastiskt som proteinfibern ull; vid bara en liten uttänjning kan silke inte återgå till sin originallängd.
Silke har många olika användningsområden. Det används i kläder för vardagligt bruk och vid högtidliga tillfällen, haute couture, underkläder, och mycket mer (1).
I svenska språket är silke namnet på fibern medan siden är namnet på tyget (10). Exempel på några sidentyger är satin, habutai, chiffong, shantung och crepe de chine (1). Silke används också i inredningstextilier, samt i tekniska och medicinska applikationer.
Det finns olika typer av vildsilke: Tussahsilke, Tasarsilke, Duppionisilke och Ahimsasilke är några exempel (7). Ahimsasilke kallas också för Peace silk eller cruelty-free silk (7) då uppfödning av silkesfjärilar och skörden av kokongerna följer en fredlig metod, där inga djur kommer till skada (11).
Siden kan ta skada och gulna av starka tvålar, rengöringsmedel och höga temperaturer (5). Det försvagas och gulnar även av solljus och svett, samt kan angripas av insekter. På längre sikt kan siden förlora sin styrka om den inte förvaras ordentligt och kan börja lösas upp om det utsätts för för mycket solljus (9). Siden angrips sällan av mögel.
Framställningen av silke medför negativa konsekvenser för djur, miljö och människor. Vid konventionell silkesodling dödas de flesta silkeslarver i sina kokonger innan de hinner nå fjärilsstadiet (7). För att få fram silkesfibrerna och göra tråd av dem behöver det klistriga protein som håller ihop fjärilens kokonger kokas bort (12). När kokongerna hettas upp dör larverna. Organisationer som Djurens Rätt och PETA rekommenderar att välja bort silke och istället välja andra material där djur inte kommer till skada (13, 14). En stor aktör som tagit avstånd från silke är ASOS, som lagt till materialet i sin Animal Welfare Policy där bland annat produkter av päls, dun, mohair och cashmere redan är förbjudna (15, 16).
Konventionell silkesodling behöver mullbärsträd för att kunna ge larver mat (7). Ett moget mullbärsträd ger tillräckligt med löv för att föda 100 larver. Men det krävs 3000 kokonger för att få 1 yard av tyg, alltså ca 0,9 m. Det krävs alltså väldigt många träd för att producera silke. Träden behöver inte kemiska pesticider eller gödningsmedel men dessa förkommer ibland ändå. Gödsel av djuravföring kan leda till eutrofiering, dvs övergödning, vilket i sin tur kan skapa algblomning och fiskdöd. Bevattning av träden kräver mycket vatten och energi. Utvinning av fibrer är också mycket energikrävande; stora volymer vatten går åt för att avhaspla kokongerna och rengöra fibrerna. Vid rengöringen kan giftiga kemikalier förekomma. Avloppsvatten som inte renats från kemikalier eller biologiskt avfall kan släppas ut i grundvattnet, vilket kan leda till markförstöring och eutrofiering.
När det kommer till social hållbarhet ger silkesindustrin jobb åt miljontals människor, men det förekommer också barnarbete (17). 2003 rapporterade Human Rights Watch att mer än 350 000 barn tvingas arbeta under slavliknande förhållanden i Indiens silkesindustri, där en arbetsvecka är 12 timmar eller mer per dag, 6-7 dagar i veckan (17, 18). Även i Uzbekistan finns det rapportering om barnarbete (19). I övrigt kan uppfödningen av silkesmaskar orsaka skador hos arbetarna, som ögoninfektioner, ryggproblem, allergier, andningsproblem och huvudvärk (3).
Alternativ till odlad silke är vildsilke, där larverna tillåts nå fjärilstadiet och lämna kokongen (7). Kvaliteten på vildsilke är dock inte lika hög som konventionellt odlad silke på grund av dess längd, eftersom . Även ekologisk silke är ett mer hållbart alternativ. Silke som inte behandlats med färg, farliga kemikalier och blandats med andra fibrer är biologiskt nedbrytbart.
Källor
- Wikipedia – Silk: https://en.wikipedia.org/wiki/Silk
- Encyclopædia Britannica – Silk: https://www.britannica.com/topic/silk
- Common Objective – Fibre Briefing: Silk: https://www.commonobjective.co/article/fibre-briefing-silk
- Wikipedia – History of silk: https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_silk
- Kadolph, S. J. (2014) Textiles: Pearson New International Edition. 11e upplagan. Boston: Pearson
- Wikipedia – Silke: https://sv.wikipedia.org/wiki/Silke
- Council of Fashion Designers of America (CFDA) – Silk: https://cfda.com/resources/materials/detail/silk
- Textile Exchange Market Report 2019: https://store.textileexchange.org/wp-content/uploads/woocommerce_uploads/2019/11/Textile-Exchange_Preferred-Fiber-Material-Market-Report_2019.pdf
- Encyclopædia Britannica – Sericulture: https://www.britannica.com/topic/sericulture
- Sidenselma – Sidenskola – Siden är ett fantastiskt material! : https://www.sidenselma.se/information-om-siden
- Wikipedia – Ahimsa silk: https://en.wikipedia.org/wiki/Ahimsa_silk
- Naturskyddsföreningen – Bilaga till Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan: https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/bilaga-till-kladskolan-om-kladernas-miljopaverkan/
- Djurens Rätt – Silke: https://www.djurensratt.se/djurvanlig-konsumtion/silke
- People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) – What’s wrong with silk: https://www.peta.org/about-peta/faq/whats-wrong-with-silk/
- Quartz – Is it unethical to wear silk?: https://qz.com/quartzy/1309227/asos-is-banning-silk-but-is-it-really-unethical-to-wear/
- Asos – Animal Derived Materials Policy: https://www.asosplc.com/corporate-responsibility/our-products/animal-welfare
- Good on you – Material Guide: Is Silk Sustainable?: https://goodonyou.eco/is-silk-sustainable/
- Human Rights Watch – Small Change: Bonded Child Labor in India’s Silk Industry: https://www.hrw.org/report/2003/01/22/small-change/bonded-child-labor-indias-silk-industry
- Washington Times – Smooth as silk? Not for Uzbekistan farm kids: https://www.washingtontimes.com/news/2010/sep/9/smooth-as-silk-not-for-farm-kids/
September 2020, TÄNKOM | Uppdaterad maj 2024
