Polyester

De första fibrer av polyester skapades på 1940-talet och blev varumärkta som Terylen i USA och Dacron i England (1). Det var inte förrän på 1950-talet som polyesterfiber började att produceras på en mer kommersiell skala (2). Polyester hade sin största produktionstillväxt under 1990-talet och har fortsatt växa kraftigt sedan dess (3). På grund av polyesters mångsidighet och relativa låga pris anses den vara det näst viktigaste textil efter bomull, med en andel av ungefär 30% av världsproduktionen (2). Ungefär 69 % av all polyesterproduktion härstammar från Kina (4). Kina tillsammans med Indien och Sydostasien står för 80 % av polyesterproduktionen.

Polyester är stark, seg och nötningshärdig med bra återhämtningsegenskaper och tar inte upp så mycket fukt (2). Dessa egenskaper bidrar till polyesters formstabilitet och svårighet att skrynkla, även efter det tvättats i temperaturer under 60 grader. Polyester används ofta i blandningar med andra textiler som viskos, ull och bomull, för att förstärka textilerna men även för att bidra med polyesters egenskaper som motstår att skrynkla (5).

Polyester består oftast av polyesterplasten PET (2). PET är en så kallad polymer, som är kedjeformiga molekyler som kan kemiskt tillverkas i fabriker genom polymerisation vilket enkelt förklarat innebär att många små molekyler kopplas ihop till mycket stora molekyler (6). När PET tillverkas är de plastkulor, som sedan smälts, pressas och spinns till tråd (3). Denna process kallas för smältspinning, man kan här ändra polymerblandningens egenskaper genom att blanda in matteringsmedel, färgpigment och flamskyddspigment (1).

Eftersom polyester är en syntetisk fiber är den framför allt baserad på petroleum eller även kallat råolja, som är ett fossilt bränsle och material (7). Petroleum är inte biologiskt nedbrytbar och kommer därför lagras i ekosystem (3). Mer än 70 miljarder oljefat används varje år för att tillverka polyester. Polyester är mindre energikrävande jämfört med produktionen av nylon men behöver dubbelt så mycket energi jämfört med konventionell bomull. Per kilogram vävd polyester släpps det ut drygt 27,2 kg CO₂ ekv. 

Ett viktigt steg i en mer hållbar produktion av polyester är att fasa ut användningen av olja som material till PET och som energikälla för produktionen (3). PET kan tillverkas från återvunnet material eller förnybara resurser som koldioxid och biomassa. Koldioxid har till exempel visats kunna genom kolinlagring omvandlas till kemiska byggstenar för polymerer men mer forskning krävs för att optimera tekniken. Däremot har användandet av biomassa växt fram alltmer inom industrin, men den ekonomiska nyttan med det är just nu begränsad. Därför är mindre än 1 % av PET produktionen år 2018 delvis baserad på biomassa.

Polyester baserad på biomassa behöver inte per automatik innebära mindre effekter på miljön (3, 8) då det är beroende av vilken typ av bioresurs, hur det produceras och vilken energikälla som brukas (3). Till exempel biomassa från majs och sockerrör kan ha lika stora utsläpp som polyester baserad på olja på grund av den ökade markanvändningen och utarmningen av resurser som uppkommer från dessa biomassor (3). Det är då mer miljövänligt med biomaterial som blivit återvunnet, till exempelvis apelsinskal från matavfall. Dock är biobaserat polyester inte heller biologiskt nedbrytbar likt den fossilbaserade och bidrar också till utsläpp av mikroplaster (9).

När tyger färgas krävs det en stor vattenanvändning, polyester behöver även efter färgning värmebehandlas dels på grund av sina vattenavvisande egenskaper så att färgpigmenten kan penetrera tyget (3). Detta resulterar i drygt 2,31–4,14 kg utsläpp av CO₂ ekv per kg färgat textil. På grund av dåliga hantering av restavfall som uppkommer i produktionsstegen för polyester bidrar det till vatten- och markföroreningar genom utsläpp av avloppsvatten. Detta då avloppsvatten innehållande färgämnen och/eller kemikalier släpps ut till närliggande vattendrag vilket kan ha dåliga effekter på miljön. 

Själva vattenförbrukningen vid produktion av polyester är mindre jämfört med naturliga textiler (7). Färgämnen med mindre miljöpåverkan och som är naturliga kan däremot inte användas då polyester ska färgas, detta innebär att dess negativa påverkan på vattenresurser ändå har relativt stor påverkan (7).

En stor del av de mikroplaster som är utspridda i naturen kommer från syntetiska fiber och polyester anses vara den största förorenaren bland dem (10, 11). Plast bryts inte ned biologiskt utan sönderdelas till mindre bitar som kallas för mikrofiber, mikroplaster eller mikroplastfiber (12). Mikroplaster har en lång uppehållstid i avloppsanläggningar samtidigt som de är svåra att fånga upp vilket gör att de lätt sprids vidare till vattendrag, sjöar och hav (13). Huvudproblemet med mikroplaster är att när de väl släppts ut till marina miljöer finns det inget effektivt sätt att ta bort dem, de ackumuleras i näringskedjan och är giftiga för djuren samtidigt som de precis som en svamp drar till sig andra giftiga ämnen i vattnet (14).

Syntetiska textiler som polyester släpper ifrån sig mikroplastfiber vid slitage och nötning vilket sker när de används, tvättas och torkas (15). Tygblandningar med syntetiska och naturliga tyger tros släppa ut mindre mikrofiber än ren polyester dock är blandningar av tyger inte optimalt för möjligheten att återvinna tyget (10). De mest miljövänliga alternativen av polyester är återvunnen eller secondhand kläder (3). Återvunnen polyester kräver mindre energi att återvinna än det krävs att producera helt ny (16). Huvudkällan till återvunnen polyester är PET-flaskor och restavfall från produktion. Återvunnen polyester baserad på PET-flaskor ökade sitt marknadsvärde från 8 % år 2007 till 14 % år 2017 (18). Nya kläder och textiler släpper ifrån sig mikroplastfiber som mest under de fyra första tvättarna (15). Ett sätt att minska partikelutsläppet vid tvätt är att följa tvättanvisningarna som står på plagget och att använda en tvättpåse som fångar upp partiklarna och även minskar slitaget på kläderna. Filter i tvättmaskiner kan också vara en lösning till att minska spridningen av mikrofiberplaster.

Källor

1. Nationalencyklopedin (NE) – Textilfiber: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/textilfiber
2. Nationalencyklopedin (NE) – Polyesterfiber: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/polyesterfiber
3. Palacios-Mateo, C., van der Meer, Y. & Seide, G. (2021) – Analysis of the polyester clothing value chain to identify key intervention points for sustainability: https://doi.org/10.1186/s12302-020-00447-x
4. Mishra, S., charan Rath, C. & Prasad Das, A. (2019) – Marine Microfiber pollution: A review on present status and future challenges: https://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2019.01.039 (Ej öppen för alla, behöver logga in genom ett lärosäte som har tillgång till tidskriften)
5. Encyclopedia Britannica – Polyethylene Terephtalate: https://www.britannica.com/science/polyethylene-terephthalate
6. Nationalencyklopedin (NE) – Polymerisation: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/polymerisation
7. Karthik, T. & Rathinamoorthy, R. (2017) Sustainable Fibres and Textiles – Sustainable synthetic fibre production: https://doi.org/10.1016/B978-0-08-102041-8.00008-1 (Ej öppen för alla, behöver logga in genom ett lärosäte som har tillgång till tidskriften)
8. European Parliamentary Research Service (EPRS) (2019) – Environmental impact of the textile and clothing industry – What consumers need to know: https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2019/633143/EPRS_BRI(2019)633143_EN.pdf
9. European Environment Agency, (EEA). (2022) – Microplastics from textiles: towards a circular economy for textiles in Europe: https://www.eea.europa.eu/publications/microplastics-from-textiles-towards-a
10. Herweyers, L., Catarci Carteny, C., Scheelen, L., Watts, R. & Du Bois, E. (2020) Consumer’s Perceptions and Attitudes toward Products Preventing Microfiber Pollution in Aquatic Environments as a Result of the Domestic Washing of Synthetic Clothes: https://doi.org/10.3390/su12062244
11. Nationalencyklopedin (NE) – Syntetfiber: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/syntetfiber
12. Ocean Clean Wash: https://www.oceancleanwash.org/
13. Hernandez, E., Nowack, B. & Mitrano, M. D. (2017) – Polyester Textiles as a Source of Microplastics from Households: A Mechanistic Study to Understand Microfiber Release During Washing: https://doi.org/10.1021/acs.est.7b01750
14. Vox. (2019) – More than ever, our clothes are made of plastic. Just washing them can pollute the oceans: https://www.vox.com/the-goods/2018/9/19/17800654/clothes-plastic-pollution-polyester-washing-machine
15. Naturvårdsverket. (2020) – Frågor och svar till konsumenter om mer hållbar textilkonsumtion: https://www.naturvardsverket.se/globalassets/amnen/textil/dokument/textilsmart-fragor-och-svar.pdf
16. Mahapatra, N. N. (2015) Textiles and Environment: Woodhead Publishing India Pvt. New Delhi: India.

Maj 2022, TÄNKOM | Uppdaterad maj 2024