Manillahampa har odlats och använts till textilier i Filippinerna i flera hundra år (1). Européer upptäckte fibern genom Magellan, som kom till Filippinerna 1521. Under 1800-talet började spanjorerna exportera fibern och materialet blev känt som ett av de bästa för marint tågvirke och fiskeredskap (2). Från 1950-talet ersattes manillahampa successivt av syntetiska material och nya användningsområden för fibern uppkom inom papper.
Manillahampa är en lövfiber som kommer ifrån växten Musa Textilis, som tillhör släktet bananträd (3). Fibrerna är grova och mycket långa; mellan 1-3 m i längd, beroende på storleken på bladskaftet och bearbetningsmetoden som används (1, 3). Den glänsande fibern varierar i färg, från vit till brun, röd, lila eller svart (1). Själva växten som fibern tas ifrån växer i ganska rik, lös lerjord som har god dränering (1) och trivs i tropiska och fuktiga klimat (5).
Det engelska namnet på manillahampa är Abacá. Manillahampa är inte hampa, namnet till trots (3). Manillahampa produceras i Filippinerna och Centralamerika (3). Plantan är hemmahörande i Filippinerna, som är den största producenten av manillahampa i världen (5). Den näst största producenten är Ecuador.
Fibern är stark, varaktig och flexibel (3). Det är en av de starkaste fibrerna och tar inte skada av saltvatten (5). Tyger av manillahampa är något stela och behåller sin struktur väl (6). Den ses som en ”hård fiber”, och har en liknande textur som bland annat kokosfiber.
Manillahampa har flera olika användningsområden; i tillverkning av specialpapper (5), i rep och fiskenät, inredningstextilier som mattor och dukar, samt i kläder, hattar och skor (1, 3).
Källa:https://www.offsetwarehouse.com/products/banana-organic-cotton-taffeta
Källa: https://textilesco.wordpress.com/abaca-textile-collection/
Manillahampa har en historia som material inom det marina och används fortfarande till rep, fiskelinor och nät (5). Det görs också grova tyger till säckväv. Det största användningsområdet är dock papperstillverkning. Det mesta av fibrerna mosas och bearbetas till specialpapper som påsar för te och kaffe, valuta papper och cigarettpapper. Manillahampa används även inom bilindustrin, som ett mjukt fyllnadsmaterial i bland annat inredning men också som ett substitut till glasfiber i vissa plastkomponenter. Att använda naturliga fibrer istället för glasfiber kan minska bildelars vikt och underlättar en mer miljövänlig produktion och återvinning av delar.
Tyger av manillahampa färgas med naturliga färger, då syntetiska färger kan ha för mycket syra för fibern (7). Tyger kan ångas för att reda ut skrynklor och veck. De kan tvättas för hand och i maskin i kallt vatten.
Skördning av manillahampa är arbetskrävande och görs till stor del för hand (6). I Filippinerna produceras ofta manillahampa på små gårdar vilket ger inkomst till många samhällen. I Ecuador växer manillahampa på stora gods även om det också finns många kooperativa småbrukare. Då industrin är beroende av export har den ekonomiska situationen i världen stor påverkan på produktion och efterfrågan. Produktionen påverkas även stort av väderförhållandena i produktionsländerna.
Manillahampa kan hjälpa till att upprätta den biologiska mångfalden genom att odlas i tidigare monokulturodlingar och i regnskogsområden (5). Manillahampa kan också minimera erosion i kustområden som är viktiga grogrunder för fiskar. Restmaterial från manillahampa används som ekologisk gödning.
Manillahampa ses generellt som en hållbar, miljövänlig fiber som kan stärka samhällen (6). Den blev utsedd av FN som en ”Future fiber”, alltså Framtidens fiber. Dock finns det inte speciellt många standarder eller certifieringar för manillahampa.
Källor
- Wikipedia – Abaca: https://en.wikipedia.org/wiki/Abacá
- Nationalencyklopedin (NE) – Manillahampa: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/manillahampa
- Kadolph, S. J. (2014) Textiles: Pearson New International Edition. 11e upplagan. Boston: Pearson
- Encyclopædia Britannica – Abaca: https://www.britannica.com/plant/abaca
- Food and Agriculture Organisation of the United Nations (FAO) – Abaca: http://www.fao.org/economic/futurefibres/fibres/abaca0/en/
- Council of Fashion Designers of America (CFDA) – Abaca: https://cfda.com/resources/materials/detail/abaca
- The Sustainable Fashion Collective – What is banana fibre and how do you make textiles from it?: https://www.the-sustainable-fashion-collective.com/2019/06/03/what-is-banana-fibre-and-how-do-you-make-textiles-from-it
September 2020, TÄNKOM | Uppdaterad maj 2024
