• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till sidfot

Tänk om

Kunskapskanalen om textil och dess påverkan på bilogisk mångfald

  • Blogg
    • Kategorier
      • Textilkonsumtion
      • Textilproduktion
      • Textilåtervinning
      • Lär om textil
      • Biologisk mångfald
      • Okategoriserade
  • Kunskap
    • Jorden – Tellus
      • Jordens sfärer
      • Ekosystem (Biosfären)
      • Industri – resursuttag
    • Textil
      • Ordbok Textil
      • Textilkunskap
      • Textilåtervinning
      • Tänk om Tyg – serie
      • Faktablad
      • Källor textil
    • Biodiversitet
      • Smådjur
        • Ordbok smådjur
        • Smådjurskunskap
        • Tänk om Smådjur – serie
        • Filmer om smådjur
        • Källor smådjur
      • Växter
        • Ordbok Växter
        • Växtkunskap
        • Tänk om växter – Gransagan
        • Filmer om växter
        • Källor växter
      • Svampar
        • Ordbok Svampar
        • Svampkunskap
        • Tänk om svampar – serie
        • Film om svamp
        • Källor svampar
    • Tips & länkar
  • Globala mål
  • Samarbeten
    • SIDA
    • Naturskydds-föreningen
    • Glocal Film Festival
    • Tygtilltyg
    • Linköpings universitet
  • Om oss
    • Vi är TänkOm
    • Press
  • Stöd oss
    • Bli Medlem
    • Donationer & Sponsring
    • Integritetspolicy
  • instagram
  • facebook
  • twitter
  • linkedin

Linne

Linne kan räknas som en av de äldsta textilierna i världen (1). I en grotta i dagens Georgien har man hittat fynd som tyder på användning av vävda linnetyger som daterats över 30 000 år tillbaka. Linne har använts i antika civilisationer som Mesopotamien och Egypten. I Egypten användes linne i vardagliga kläder men också vid mumifiering. Linneproduktion har en lång historia i Europa, bland annat i Tyskland, Flandern, England och Irland (1) och lin var det viktigaste textila råmaterialet fram till 1700-talets slut, men blev mindre betydelsefull i och med bomullens framfart under 1800-talet (2).

Lin är en stjälkfiber som tas från linplantans stjälk (3). Fibrerna finns i stjälken och rötterna på linplantan. Flera processer krävs för att fibrerna ska kunna bli till textil; plantan ska torkas, repas, rötas, bråkas, skäktas och häcklas (4).

https://www.moderndane.com/blogs/the-modern-dane-blog/from-flax-seed-to-linen-in-ten-steps

Linplantan växer bäst i svala och regniga klimat (5) och är till stor del producerad i Europa, främst i Frankrike (6). Under 2018 utgjorde lin tillsammans med övriga växtfibrer som hampa, jute och rami (bomull exkluderat) 5.7% av den globala fiberproduktionen.

Linne är bekvämt att bära i varmt klimat då det absorberar och frigör vatten snabbt (5). Lin är en stark fiber som blir ännu starkare när den är blöt (7). Den har en hög fuktupptagningsförmågaoch leder värme bra. Dock har lin låg elasticitet samt är stel, vilket gör att linnetyg kan gå sönder om det viks upprepade gånger på samma ställe. Jämfört med bomullstyger har linnetyger ett stelare fall och en strävare känsla. De är också mer resistenta mot solljus än vad bomull är.

Linne är vanligt förekommandeheminredningstextil som till exempel sängkläder, handdukar och dukar, men det är också ett vanligt material i klädesplagg (8). Lin är resistent mot alkalier, organiska lösningsmedel, höga temperaturer och solljus (7). Linnetyger kan kemtvättas, maskintvättar och blekas. På grund av låg elasticitet kan linne behöva strykas ofta för att få bort skrynklor. För att inte angripas av mögel behöver linne förvaras torrt.

Miljöpåverkan från linodling är låg då det inte krävs bekämpningsmedel och inte speciellt mycket gödning (8). Lin som producerats i Europa kan oftast klara sig på regn som form av bevattning (9) Till skillnad från ett bomullsplagg så förbrukar ett motsvarande linneplagg avsevärt mindre vatten under sin livscykel, till stor del på grund av bevattningen under odling. Lin som inte behandlats med färger, giftiga kemikalier eller blandats med andra fibrer är biologiskt nedbrytbart (10).

Det finns olika metoder för rötning (dvs att utvinna fibrerna från stjälken genom att låta stjälkarna ruttna). Kemisk rötning vanligt förekommande, där skadliga kemikalier används vilket kräver rening av avloppsvattnet för att inte skada naturen (10). En annan metod är vattenrötning, som förbrukar stora mängder vatten och energi för att hetta upp vattnet. En mer miljövänlig rötningsmetod är daggrötning, som inte behöver extra tillförsel av energi, vatten eller kemikalier. Bearbetningen av lin kan också förbruka stora mängder vatten, energi och kemikalier för att förstärka fiberns lyster, förmåga att våtspinnas och tillsätta andra efterbehandlingar som blekning.

https://broarne.se/linnetyg-akurat-bomull/lin-pris/meter

Att producera lin är arbetsintensivt och kräver mycket handarbete (10). Vatten- luft-, och miljöföroreningar kan skada hälsan hos arbetarna och hos dem som bor nära produktionen.

Lin har mindre miljöpåverkan än många andra fibrer (8). Dock kan man ändå leta efter certifieringar som GOTS och Fairtrade, för att säkerställa att produkten innehåller fibrer som inte odlats med kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel (11), samt att bidra till att odlare och arbetare kan få bättre arbetsvillkor (12).

  1. Wikipedia – Linen: https://en.wikipedia.org/wiki/Linen
  2. Nationalencyklopedin (NE) – Lin: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lin
  3. Tekowikin – Lin: http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Lin
  4. Naturskyddsföreningen – Linne – Från blomstjälk till hållbar textil: https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/linne-fran-blomstjalk-till-hallbar-textil
  5. Discover Natural Fibers Initiative (DNFI) – Flax: https://dnfi.org/flax-fibres/
  6. Textile exchange: https://store.textileexchange.org/wp-content/uploads/woocommerce_uploads/2019/11/Textile-Exchange_Preferred-Fiber-Material-Market-Report_2019.pdf
  7. Kadolph, S. J. (2014) Textiles: Pearson New International Edition. 11e upplagan. Boston: Pearson
  8. Naturskyddsföreningen – Linne – Från blomstjälk till hållbar textil: https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/linne-fran-blomstjalk-till-hallbar-textil
  9. Common Objective – Fibre briefing: Linen: https://www.commonobjective.co/article/fibre-briefing-linen
  10. Council of Fashion Designers of America (CFDA) – Flax (Linen): https://cfda.com/resources/materials/detail/flax-linen
  11. Naturskyddsföreningen – Vanliga frågor om kläder och textil: https://www.naturskyddsforeningen.se/faq_textil
  12. Naturskyddsföreningen – Få koll på miljömärkningarna: https://www.naturskyddsforeningen.se/miljomarkningar

Footer

  • Blogg
  • Kunskap
  • Globala mål
  • Samarbeten
  • Om oss
  • Press

Delfinansierat av

© tänk-om.se | 2020

Copyright © 2023 · Atmosphere Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in

  • Blogg
  • Kunskap
  • Globala mål
  • Samarbeten
  • Om oss
  • Press