Hampa har använts av människor under en lång tid; det finns efterlämningar av hampatyg från det femte millenniet f. Kr. i Kina (1). Hampa sägs ha använts av människor ungefär lika länge som lin. Framtill mitten av 1800-talet konkurrerade hampa och lin om att var den ledande textila naturfibern. Hampafiberodling bedrevs i Medelhavsländerna i Europa under den kristna eran och spreds till resten av Europa under medeltiden (2). Det finns bevis på att hampa odlades även i Sverige under medeltiden (3).
Hampa tillhör samma växtfamilj som marijuana. Det som kallas industrihampa har mindre än 0,3 % THC, vilket är ämnet som har hallucinogen verkan och som marijuana innehåller (1). Denna låga halt räcker dock inte för att hampa ska användas som drog (3). EU godkänner därför att industrihampa får odlas i Europa. På grund av associeringen till marijuana finns det restriktioner kring hampaodling i vissa länder, såsom i USA (1). Hampaodling var förbjudet i Sverige mellan 1972 och 2003 (4). I Sverige är det idag tillåtet att odla industrihampa av en godkänd sort som odlare behöver ansöka om stöd för att få odla (5).
Hampa är en stjälkfiber från hampaplantan (6) som trivs i svalare klimat med tillgång till regn (7). Kina är den största exportören av hampafibrer (8). Hampaplatan växer också i kallare klimat i Filippinerna, Italien, Frankrike, Chile, Ryssland, Polen, Indien och Kanada (9).
Hampa är en av de starkaste och mest varaktiga av naturfibrerna (1). Hampatyg och linne har liknande egenskaper; de är svala i varmt väder och håller värmen i kyligare väder. Den är inte lika stretchig som andra naturfiber och har dålig elastisk återhämtning. Fibern har god absorptionsförmåga, vilket gör den lätt att färga. Beroende på plantan och bearbetningsteknikerna kan hampa vara naturligt krämvit, brun, grå, nästintill svart eller grön.
Hampafibrer används till att göra tyger för kläder och inredning samt i tekniska applikationer (9). Hampans styrka gör den även mycket lämplig som material i till exempel snören, tågvirke och tråd (9) och i grövre tyger som säckväv och canvas (3). Det sägs att de ursprungliga Levi Strauss var gjorda i ett canvastyg av hampa (1).
Hampa är resistent mot ultraviolett ljus och mögel (9) och besitter även antibakteriella egenskaper (1). Hampatyg skrynklar sig lätt men blir inte lika skrynkligt som linne. Tvättråd för hampatyg varierar; maskintvättning och kemtvätt (1) eller för hand i kallt vatten (10).
Hampaplantan växer så fort att ogräs kvävs och behöver inte speciellt mycket vatten (1; 9). Dess rotsystem minimerar jorderosion (1). Inga kemiska pesticider eller gödningsmedel behövs heller, dock används dessa ibland ändå. Hampa tillför näringsämnen till jorden vilket gör att marken kan användas till odling under flera år (11). Hampa producerar mer fiber än både bomull och lin på samma mark och har den högsta skörden per tunnland av alla naturfiber (1).
Hampafiber bearbetas på ett liknande sätt som för lin, alltså genom att röta, torka och krossa stjälkarna (3). Produktion av hampa kräver mycket handarbete (1). Hampaodling kan ha negativa konsekvenser för miljön och för arbetarna. Vissa metoder som används för att bearbeta fibrerna, såsom vid rötning, kan använda sig av farliga kemikalier eller stora volymer av vatten och energi. Även när tråd ska spinnas kan stora mängder vatten, energi och kemikalier användas. Arbetarnas och lokalbefolkningens hälsa kan ta skada av föroreningar till vatten, luft och miljö vid produktion.
Alternativ med mindre negativa miljöeffekter är att använda sig av daggrötning vid bearbetning (1). Daggrötning behöver inte extra tillförsel av vatten, energi eller kemikalier. Det låter näringsämnen komma tillbaka till marken genom naturlig nedbrytning. Obehandlad hampa är biologiskt men om hampan innehåller färger, kemikalier, andra fibrer och detaljer kan det påverka processen.
Källor
- Council of Fashion Designers of America (CFDA) – Hemp: https://cfda.com/resources/materials/detail/hemp
- Encyclopædia Britannica – Hemp: https://www.britannica.com/plant/hemp
- Nationalencyklopedin (NE) – Hampa: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hampa
- Wikipedia – Hampa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hampa
- Jordbruksverket – Odla hampa: https://jordbruksverket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-och-tradgard/jordbruksmark/gardsstod-och-stodratter/gardsstod/odla-hampa
- Tekowikin – Hampa: http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Hampa
- Textilsmart – Lin, hampa och miljö: https://textilsmart.hallakonsument.se/artikel/lin-hampa-och-miljo
- Discover Natural Fibers Initiative (DNFI) – Hemp: https://dnfi.org/hemp-fibres/
- Kadolph, S. J. (2014) Pearson – Textiles, Pearson New International Edition, 11th edition
- Hemp Fabric Lab – Hemp Fabric Care: https://hempfabriclab.com/pages/wash-instruction
- Naturskyddsföreningen – Textilfibrer – Varifrån kommer råmaterialen? Och hur påverkar de miljön?: https://www.naturskyddsforeningen.se/textilfibrer
September 2020, TÄNKOM | Uppdaterad maj 2024
