Växthuseffekten är en naturlig process som gör att en del av Jordens värmestrålning stannar kvar i atmosfären längre, vilket ökar temperaturen på Jorden (1). Även om atmosfären till nära 99 % består av syre och kväve, vilka släpper igenom ljus och värme, finns små mängder av gaser som kallas för växthusgaser (2). De är bland andra vattenånga, koldioxid, metan och lustgas (1). Dessa gaser absorberar den värme som ursprungligen kommer från solen mot Jorden och sedan strålar ut från Jorden igen, likt väggarna i ett växthus.
Utan den naturliga växthuseffekten skulle Jordens medeltemperatur vara cirka 30 grader kallare än den är idag, vilket gör den till en förutsättning för livet på Jorden (1). Men när den kraftiga ökningen av växthusgaser som orsakats av människan tillkommer, förstärks denna effekt, vilket gör att uppvärmningen sker mycket snabbt. Det gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig i takt med ett förändrat klimat (3).
Eftersom växthusgaserna påverkar klimatet olika mycket, räknar man om deras klimatpåverkan till koldioxidekvivalenter, för att lättare kunna jämföra. Det vill säga hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande effekt. De olika växthusgasernas livslängd varierar, därför brukar man räkna koldioxidekvivalenter på 100 års sikt (1).
Metan är en mycket starkare växthusgas än koldioxid, men den bryts ned snabbare i atmosfären. Sett över 100 år krävs det ändå 28 gånger mer koldioxid för att motsvara den påverkan metan har på växthuseffekten. Och lustgas är nästan 300 gånger kraftigare än koldioxid sett över samma tidsperiod. Men eftersom utsläppen av koldioxid är så pass stora, är det ändå den som står för den största effekten på klimatet av all mänsklig aktivitet (1).
Vattenånga står för minst 75 % av den naturliga växthuseffekten. Mängden vattenånga i atmosfären påverkas mest av luftens temperatur och inte mänsklig aktivitet. Men när utsläppen av exempelvis koldioxid och metan ökar, ökar temperaturen och då ökar även mängden vattenånga och växthuseffekten förstärks ytterligare. Så indirekt påverkar våra utsläpp vattenångans uppvärmande effekt (2).
De största orsakerna till att mängden växthusgaser i atmosfären ökar är förbränning av fossila bränslen, skogsavverkning och utsläpp från jordbruket (1). Och här bidrar textilindustrin med en stor del. Faktum är att de totala utsläppen av växthusgaser från textilproduktion ligger på cirka 1,2 miljarder ton årligen. Det är mer än det för all internationell flyg- och sjöfart tillsammans (4). Textilier står dessutom för en ovanligt lång utsläppskedja, från själva råvaran som till exempel bomullsplantan till användning och tvätt.
Källor
- Naturskyddsföreningen – Hur fungerar växthuseffekten?
- Naturvårdsverket – Växthuseffekten förstärks
- Naturskyddsföreningen – Vad är klimatförändringar?
- Tänk Om – Textilier släpper ut mer växthusgaser
November 2023, TÄNKOM
