Med kretslopp menas cirkulationen av ett grundämne (t.ex kol och kväve) eller kemisk förening (t.ex vatten) när den färdas genom olika delar av ett ekosystem. Under ämnets väg genom naturen påverkas det av både levande och icke levande faktorer, dvs både organismer och temperatur, pH-värde, nederbörd, vind, solljus med mera (1). Några av de viktigaste kretsloppen i naturen är kolets, vattnets, kvävets och syrets. Alla ämnen som finns i organismer är delar av dessa kretslopp. Tiden det tar för varje ämne att fullborda ett varv i cykeln är olika (1). Kolets kretslopp brukar till exempel delas upp i en snabb och en långsam cykel, där omloppstiden för den snabba cykeln är 1–1000 år, och innefattar atmosfären, biosfären och hydrosfären, medan den långsamma kolcykeln som involverar även litosfären, kan ta flera miljoner år (2).
Ett annat exempel på kretslopp är vattnets, som drivs av solen. När vattnet i sjöar och hav värms upp avdunstar det och blir till vattenånga som stiger upp i atmosfären. Eftersom det är kallare på hög höjd kondenserar vattnet till droppar som bildar moln och till slut faller ner som nederbörd när de blivit tillräckligt stora och tunga. Regnet eller snön samlas i bäckar och floder och rinner ut till sjöar och hav. En del av vattnet tränger ned i marken där det tas upp av växter genom fotosyntesen. Växterna äts sedan upp av djur och människor eller så avdunstar vattnet från växterna tillbaka till atmosfären (3).
Källor
- Wikipedia – Biogeokemiskt kretslopp
- Wikipedia – Kolcykeln
- Naturskyddsföreningen – Vattnets kretslopp och fotosyntesen
Oktober 2023, TÄNKOM
