Det vi ofta kallar tusenfotingar, heter egentligen mångfotingar. Men trots att de har många ben är det ingen som har så många som tusen. Det svenska rekordet är 234 ben (1).
Mångfotingar delas upp i enkelfotingar (ett par ben per segment), och dubbelfotingar som har fler än ett par ben på vissa segment. Det finns även fåfotingar och dvärgfotingar. Enkelfotingarna är predatorer och äter därför andra djur. De är lätta att känna igen för dem är supersnabba. Enkelfotingarna är mycket glupska och det finns stora enkelfotingar runt medelhavet som kan äta grodor och till och med möss. Men trots detta är enkelfotingarna inte farliga och Nordens enkelfotingar biter inte människor. Dubbelfotingarna är växtätare som rör sig långsammare med en vågliknande rörelse, som en snabbare mask (1, 2, 3).
Tusenfotingar tillhör ordningen Arthropoda. De är släkt med ryggradslösa djur som insekter, spindlar, skorpioner, krabbor och hummer. De har långa, segmenterade kroppar med många ben. Deras hårda, yttre hölje hjälper dem inte att behålla vatten, så de måste leva på fuktiga platser för att undvika att torka ut. Tusenfotingar är häftiga rovdjur (förutom dubbelfotingar) och använder fart och kloliknande strukturer för att fånga sitt byte. Alla arter lever på land och de flesta hör hemma i jord och förna. En del lever under lös bark och i murken ved och många finner man i trädgårdar och andra kulturbiotoper (1, 2, 3).
Viktiga funktioner
● Hålla borta skadedjur i hemmet
● Omsättningen av nedfallna blad
● Markens blandning och genomluftning
Hot
● Exploatering
● Förändrad hydrologi
● Avverkning och röjning
● Borttagande av död ved och kalhuggning
● Igenväxning av alvarmark för de arter som är beroende av dess öppna ytor
Vanliga arter
Det finns 15 500 kända arter i världen, varav ca 100 lever i Sverige. Den största gruppen bland mångfotingarna är dubbelfotingarna med cirka 11 000 arter.
Av de ca 100 påträffade arterna i Sverige är 15 rödlistade. Det är 6 arter bedömda i kategorin DD – kunskapsbrist. Relativt många av de rödlistade arterna är bedömda som fragmenterade med små populationer. Endast 5 av de rödlistade bedöms minska. Flertalet rödlistade arter förekommer i skogslandskapet förutom två arter som lever på havsstränder (1).
Några arter att upptäcka i naturen:
● Brun stenkrypare
https://artfakta.se/artinformation/taxa/lithobius-forficatus-200915/detaljer
● Klotfoting
https://artfakta.se/artinformation/taxa/glomeris-marginata-200849/detaljer
● Tigerkejsarfoting
https://artfakta.se/artinformation/taxa/cylindroiulus-caeruleocinctus-200871/detaljer
● Bandkejsarfoting
https://artfakta.se/artinformation/taxa/ommatoiulus-sabulosus-200885/detaljer
● Långhornskrypare
https://artfakta.se/artinformation/taxa/geophilus-flavus-200899/detaljer
Vill du veta mer: https://artfakta.se/artinformation/taxa/myriapoda-4000067/detaljer
Källor
- Artdatabanken – Mångfotingar Myriapoda
- Sciencing – Centipede Facts for Kids
- Wikipedia – Mångfotingar
Juni 2023, TÄNKOM
