Modal utvecklades 1951 i Japan och började säljas 1964 av företaget Lenzing Fibers (1). Lenzing är idag en av de mest välkända producenterna av modal (2).
Modal är en typ av rayonfiber. Modal är ett annat namn för high-wet-modulus rayon, eller HWM rayon (3). Fibern görs av regenererad cellulosa på liknande sätt som viskos, men med en Taft av manilllahampa och bomull. Källa: offsetwarehouse.comT’nalak – traditionellt Filippinskt tyg av manillahampa, tillverkad av T’boli-stammen. Källa: textileesco.wordpress.commodifierad process som ger bättre egenskaper vad gäller torr- och våtstyrka, stabilitet, uppsugningsförmåga och smidighet (4). Modal görs av massa från bokträd (5).
Modal är mycket absorberande (4), andas och känns sval (5). Modaltyger noppar sig mindre än bomull på grund av fiberegenskaper och en planare yta (1; 6).
Modal har högre våtstyrka än vanlig viskos (7). Det bidrar till att den inte krymper eller förlorar sin form under tvätt. Modal har många likheter med bomull vad gäller egenskaper och utseende (8) men är mer absorberande än bomull (7) och mer resistent mot krympning (5).
Mjukheten och andningsegenskaperna hos modal gör det till ett lämpligt material i underkläder, underställ och sportkläder (7). Det används i kläder och hemtextilier som lakan och handdukar (6). Den kan förekomma i blandningar med bomull eller spandex eller användas på egen hand. Modal kan blandas med alla typer av fibrer (7).
Modal behåller sin form när den är blöt och kan maskintvättasoch torkas med skonsamma program (5). Modal kan strykas men inte med ett för varmt strykjärn och helst på innersidan av tyget för att undvika att tyget blir glansigt. Ett tyg kan läggas mellan strykjärnet och modaltyget för att skydda. För höga temperaturer vid strykning kan bränna fibrerna och göra dem gula. Tillverkningsprocessen av modal är densamma som för viskos, med samma metoder och samma kemikalier (7). Skillnaden mellan produktionen av viskos och modal är att för modal så återvinns upp till 70% av kemikalierna och vattnet i en semi-sluten process, vilket inte är fallet för viskos. Då mer eller mindre samma process används för modal som för viskos så medför det liknande föroreningar och utsläpp. Koldisulfiden som används i tillverkningen kan leda till luftföroreningar, beroende på mängden som används och vilket system för återhämtning som finns (9). Modal kräver större mängd koldisulfid än viskos och därför är utsläppen större. Modal kan ses som ett bättre alternativ miljömässigt än viskos men lyocell är den mest miljövänliga av de tre (2). Lenzing’s egna tillverkning av modal görs i en sluten process som återhämtar upp till 95% av produktionsmaterialet, men detta system är inte kommersiellt tillgänglig för andra producenter (7).
Bokträd, som modal görs av, behöver inte så mycket vatten för att växa men processen av att göra massan till fiber är vattenkrävande (1). Bara 2.5% av modal görs av massa från hållbart förvaltade skogar (7).
- Aesthetic Stories – Modal: https://www.aestheticstories.com/modal/
- Good on you – Material Guide: How ethical is Modal?: https://goodonyou.eco/material-guide-ethical-modal/
- Kadolph, S. J. (2014) Textiles: Pearson New International Edition. 11e upplagan. Boston: Pearson
- CIRFS – Modal: https://www.cirfs.org/man-made-fibers/Fibre-range/modal
- The Spruce – How to clean and care for Modal Clothes: https://www.thespruce.com/how-to-wash-modal-clothes-2145794
- Wikipedia – Rayon: https://en.wikipedia.org/wiki/Rayon
- Common Objective – Fibre Briefing: Cellulosics (Lyocell, Modal, Cupro) : https://www.commonobjective.co/article/fibre-briefing-cellulosics-lycocell-modal-cupro#3
- Tekowikin – Modal: http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Modal
- Water Footprint Network – Viscose Fibre Production. Assessment of sustainability issues: https://waterfootprint.org/media/downloads/Viscose_fibres_Sustainability.pdf
