Lyocell är en typ av rayon (1). Lyocellfibern utvecklades först i USA under tidigt 1970-tal, och kallades för Newcell. Fibern utvecklades ytterligare under 80-talet av företaget Lenzing, då under namnet Tencel®. Tencel® är ett fibernamn och började säljas på marknaden 1992 (2). Tencel är än idag den mest kända lyocellfibern (3) även om fler har utvecklats.
Lyocell tillverkas av regenererad cellulosa genom våtspinning till fibrer. Cellulosan löses upp med hjälp av NMMO (N-metylmorfolin n-oxid), filtreras och spinns sedan i vatten (2). NMMO-lösningen är inte giftig för människan och återvinns i möjligaste mån efter spinningprocessen (3).
Tygets utseende påminner om bomull utifrån handkänsla men har annan lyster och tyngd. Som den konstfiber lyocell är kan längd och diameter an modifieras under tillverkning (4). Lyocell har egenskapen att fibrillera, vilket betyder att fibern ”splittras en kortare eller längre bit i längdriktningen” (3). Det är bra för att göra mjuka eller täta tyger. Dock kan det med tiden medföra problem med luddighet, noppighet och andra ytförändringar (4).
Lyocell som tyg är bekvämt att ha nära huden men håller värme sämre (4). Den har en måttlig elasticitet vilket kan medföra att den skrynklar sig. Den har en bättre elastisk återhämtning jämfört med viskos och acetat. Lyocell absorberar mer fukt än bomull och släpper sedan ifrån sig det fortare, vilket hjälper till att reglera kroppstemperaturen och förebygger att bakteriebildning på tygets yta (5). Det gör att plaggen håller sig fria från odör längre. Tyger av lyocell är mjuka, anti-statiska och anti-bakteriella.
Det finns flera typer av lyocellfiber som har olika användningsområden, bl.a. i kläder och tekniska fibertyger (3). De förekommer mest som stapelfiber av bomullstyp. Lyocell är lätta att blanda med andra fibrer, som bomull eller ull (6). Lyocell i stapelform används i t.ex. underkläder, denim och handdukar. Lyocell i filamentform används när en silkig känsla önskas.
Lyocellprodukter kan tvättas i maskin på mild cykel eller kemtvättas (4). Det är känsligt för syror men resistent mot många organiska lösningsmedel. Dock kan lyocell angripas av mögel och vissa insekter.
Lyocells antibakteriella egenskaper är en fördel när det kommer till miljöpåverkan under användning (5). Fibrernas förmåga att föra bort fukt och förebygga att bakterier växer till gör att plaggen kan användas många gånger innan tvätt. Detta är en positiv egenskap gällande materialets miljöpåverkan när det kommer till energi- och vattenförbrukning vid tvätt där föroreningar från rengöringsmedel och utsläpp av mikrofiber är starkt miljöbelastande.
Massan till Tencel’s lyocell processas enligt företaget Lenzing mer hållbart, med en sluten spinningsprocess där nästan allt vatten och kemikalier återvinns (5). Ett organiskt lösningsmedel används istället för natriumhydroxid för att lösa upp massa. Det finns dock bekymmer kring mängden energi som används under tillverkningen.
Framställning av lyocell är mer miljöanpassad än vad framställningen av modal och viskos är, då farliga kemikalier används för dem två fibrerna (6). Skillnaden på de textila materialen viskos och lyocell är att det används miljömässigt bättre lösningsmedel vid lyocelltillverkningen, samt att kemikalierna i hög grad återanvänds (7). Det bästa alternativet ur miljösynpunkt är att välja miljömärkta kläder av regenatfibrer, och om detta inte finns; att välja lyocell framför viskos.
Källor
- Wikipedia – Lyocell: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lyocell
- CIRFS – Lyocell: https://www.cirfs.org/man-made-fibers/Fibre-range/lyocell
- Nationalencyklopedin (NE) – Lyocellfiber: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lyocellfiber
- Kadolph, S. J. (2014) Textiles: Pearson New International Edition. 11e upplagan. Boston: Pearson
- Common Objective – Fibre Briefing: Cellulosics (Lyocell, Modal, Cupro) : https://www.commonobjective.co/article/fibre-briefing-cellulosics
- Tekowikin – Lyocell: http://www.wiki.envicard.se/index.php?title=Lyocell
- Naturskyddsföreningen – Bilaga till Klädskolan: Om klädernas miljöpåverkan: https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/bilaga-till-kladskolan-om-kladernas-miljopaverkan/
September 2020, TÄNKOM | Uppdaterad maj 2024
