Akrylfiber är baserade på polyakrylnitril, en syntetisk organisk polymer (1). Det var under 1950-talet som akryl hade sin största tillväxt inom klädindustrin och blev en populär fiber för stickade tröjor som tidigare varit dominerat av ull (2). På grund av dess varma och ullliknande känsla väljs ofta akryl som ett billigt alternativ till cashmere ull och används i flera olika klädesplagg samt heminredning (1). Det används också ofta tillsammans med ull då de har liknande egenskaper (7). Fibret kan även spinnas för att imitera andra fiber som bomull eller användas för fejkpäls (3). Akryl kan tendera att bli frissig eller nopprig, det finns dock varianter som gör detta i mindre utsträckning.
Kina är den ledande producenten av akryl i världen, med mer av 30% av den totala produktionen (8). Akrylnitril skapas genom att reagera petroleum eller kolbaserade kemikalier med olika monomerer, dvs de enheter som bygger upp en polymer. Akryl är därav baserat på fossila bränslen. Akryl produceras genom att tvinga akrylnitril att reagera med en variation av olika process kemikalier (4). Efter spinns den i smält form och tvättas sedan i varmt vatten för att ta bort resterande lösningar och salter. Det placeras därefter i tankar som är vid kokande temperatur och som ger fibret styrka. Sedan avslutas det med ett syrabad för att ge det antistatiska egenskaper och slutligen torkas det. För att ett tyg ska klassas som äkta akryl måste det innehålla minst 85% akrylnitril (8). Det finns tre andra varianter av akryl som är baserade på andra polymerer än akrylnitril (9). Modaakryl används främst för träningskläder. Lastril är en mer stretchig variant. Nitril är en mindre använd variant eftersom den inte håller färg speciellt väl.
Tillverkningen av akryl använder giftiga substanser som kräver en extremt försiktig hantering (1). Förvarandet, avfallshanteringen och polymerisations processen för akrylfiber släpper ut giftiga gaser som är farligt för mänsklig hälsa. Akrylnitril är en så kallad VOC (Flyktigt organiskt ämne) som kan skapa skadligt marknära ozon vilket bland annat är giftigt för växter (8). Det är dock oklart hur stor effekt akrylproduktionen har på skapandet av marknära ozon. Förutom att vara skadlig för miljön kan arkyltyger påverka människors hälsa (8). Redan 1979 blev USA’s miljöskyddsmyndighet oroade över att restämnen i akryltyger kan vara cancerframkallande. Flamskyddsmedel används på akryl, som kan vara giftiga, men behövs då akryl annars hade varit väldigt brandfarlig.
Produktionen av akryl och dess miljöpåverkan har behov av mer forskning (4, 7), det man troligtvis vet är att ett omfattande antal kemikalier vid produktionen samt basingrediensen akrylnitril har stor potential att skapa miljöproblem om de släpps ut direkt till miljön (4). En studie från 2012 som jämförde textilers olika grad av miljöpåverkan och ekologiska hållbarhet fann dock att akryl är det textil som har sämst ekologisk hållbarhet och störst miljöpåverkan (5). Man vet också att det går åt mycket energi för att producera akryl (7). Akryl är 30% mer energikrävande att producera än polyester (4). Den är också en större vattenförbrukare än polyester. 1 kg akryl kräver ungefär 157–194 MJ energi att producera, 210 liter vatten och släpper ut ungefär 5 kg koldioxid (1).
Akryl är inte biologiskt nedbrytbar och är svår att återvinna (1). Detta innebär det inte finns någon effektiv metod att avlägsna akrylkläder när de väl är producerade (8). En studie uppskattade att en 6kg tung tvätt med akryltyg släppte ut drygt 700 000 mikrofiber jämfört med till exempel polyester som släppte ut 496 030 mikrofiber (6). Mikrofiber än en av flertal källor till mikroplaster blivit ett allt större problem för söt- och marinvatten ekosystem där de ackumuleras. På grund av de problematiska kemikalier som används under tillverkningen förekommer akryl sällan i miljömärkta produkter (7) och på grund av att det är en syntetisk fiber (8).
Källor:
- Muthu, S.S. (2020) – Assessing the Environmental Impact of Textiles and the Clothing Supply Chain – Introduction to sustainability and the textile supply chain and its environmental impact: https://www.elsevier.com/books/assessing-the-environmental-impact-of-textiles-and-the-clothing-supply-chain/muthu/978-0-12-819783-7 (Ej öppen för alla, behöver logga in genom ett lärosäte som har tillgång till tidskriften)
- Gupta, B.S. & Afshari, M. (2018) – Handbook of Properties of Textile and Technical Fibres – Polyacrylonitrile fibers:https://www.sciencedirect.com/book/9780081012727/handbook-of-properties-of-textile-and-technical-fibres (Ej öppen för alla, behöver logga in genom ett lärosäte som har tillgång till tidskriften)
- Wikipedia – Acrylic Fiber: https://en.wikipedia.org/wiki/Acrylic_fiber#cite_note-5
- Fletcher, K. (2008) Sustainable Fashion & Textiles: design journeys. Earthscan.
- Muthu, SS., Li, Y., Hu, J. Y. & Mok, P. Y. (2012) – Quantification of environmental impact and ecological sustainability for textile fibres: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1470160X11001385 (Ej öppen för alla, behöver logga in genom ett lärosäte som har tillgång till tidskriften)
- Napper, I. E. & Thompson, R. C. (2016) – Release of synthetic microplastic plastic fibres from domestic washing machines: Effects of fabric type and washing conditions: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X16307639
- Konsumentverket. (2022) – Polyester, elastan och akryl: https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/polyester-elastan-och-akryl/
- Sewport. (2022) – What is Acrylic Fabric: Properties, How its Made and Where: https://sewport.com/fabrics-directory/acrylic-fabric
- Silver Bobbin. (2022) – What is Acrylic Fabric? The Only Guide You Will EVER Need: https://silverbobbin.com/what-is-acrylic-fabric/
