Mykorrhiza är en symbios mellan svamp och växt där svampens hyfer tränger in i rötterna, varpå ett näringsutbyte sker som är gynnsamt för båda organismerna. Svampar som bildar mykorrhiza är oftast bundna till en eller några specifika växtarter, och fruktkropparna hittas därför endast i närheten av dessa. En majoritet av de svampar du plockar i skogen är mykorrhizabildande. Den gula kantarellen är en av dem, vilket förklarar varför ingen kan odla den uppskattade delikatessen. Symbiosen är helt enkelt för komplex för att återskapa (1).
Svamparnas tunna trådar av hyfer skapar en tät väv genom marken där de tränger sig fram. På flera hundra år kan en enda svamp bre ut sig över flera kvadratkilometer och bilda ett nät som håller ihop en hel skog. En tesked skogsjord kan innehålla fler kilometer av hyfer (2). Faktum är att under varje steg du tar i skogen finns ungefär 48 mil svamp med alla dess förgreningar. Och det gäller över hela världen (3).
Hur träd drar nytta av svampar:
- Näringsupptag
Svamparna fungerar som en förlängning av trädrötterna och kan komma åt näringsämnen, särskilt fosfor och kväve, som är svåra för träden att nå på egen hand (4). - Vattentillgång
Genom sitt nätverk av hyfer spelar mykorrhizasvamparna en nyckelroll i att förbättra trädens vattentillgång, eftersom vattnet blir mer lättillgängligt, vilket därmed ökar trädens förmåga att hantera torka (5). - Kommunikation
Mycel kommunicerar med elektrolyter och elektriska impulser, på liknande sätt som våra hjärnor (3). Dessa signaler använder träden som kanal för att mata och prata med varandra, och utbyta information om olika faror såsom torka och insekter (2). Växter känner även igen sin avkomma på detta sätt, vilket gör att moderträd och bebisplanta kan kommunicera med varandra. Om moderträdet exempelvis vet att det finns skadeinsekter i närheten och att hon är i fara, ökar hon sin konkurrenskraft för sina barn, med hjälp av mycel, så att de återbildas längre bort (3). - Skydd mot patogener
Svamparna fungerar som en försvarslinje mot skadliga patogener i marken. De konkurrerar om utrymme och näringsämnen och hjälper därmed till att skydda träden mot potentiella skador (6) Men de kan också skydda mer specifikt genom att ge växter antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Det här samarbetet är så utbrett att uppemot 85 procent av alla växter på jorden i dag behöver en svampkompis för att trivas (7).
Hur svampar drar nytta av träd:
- Kolhydrater
I utbyte mot näringsämnen får svamparna kolhydrater tillbaka som träden levererar från deras fotosyntes (7). - Skydd
Svamparna drar nytta av trädens skyddande miljö under jorden som förhindrar yttre påverkan (6) - Spridning
Svampsporer kan spridas effektivare genom trädens rotsystem, vilket gynnar svamparna i deras reproduktion (8).
Även buskar, gräs och kanske alla växtarter har liknande utbyte av kommunikation som träden. Men genom växtförädling av de grödor vi odlar idag har de till stor del förlorat förmågan att kommunicera över och under jorden. Som att de har blivit dövstumma och därmed blir ett lätt byte för insekter. Det är en av anledningarna till att det används så mkt bekämpningsmedel som det görs idag (2).
Källor
- Oliver Karlöf
- Peter Wohlleben – Trädens hemliga liv
- Louie Schwartzberg – Fantastic Fungi
- New Phytologist – Mycorrhizal ecology and evolution: the past, the present, and the future
- ScienceDirect – Mycorrhizal Symbiosis
- Nature Communications – Mechanisms underlying beneficial plant–fungus interactions in mycorrhizal symbiosis
- Marcus Rosenlund (2022) – Det stora lilla livet
- New Phytologist – Observations on the mycorrhizal status of some alpine plant communities
April 2023, TÄNKOM | Uppdaterad februari 2024
