Biologisk mångfald, eller biodiversitet som det också kallas, handlar om variationen av Jordens alla typer av livsformer såsom växter, djur, svampar och mikroorganismer, plus alla genetiska variationer som finns inom varje art.
Denna mångfald skapar de ekosystem där dessa liv existerar och interagerar med varandra. Ju fler olika arter det finns, desto större är biodiversiteten. Och ju större biodiversitet desto mer varierat är livet inom ekosystemen.
Resiliensen, det vill säga motståndskraften och förmågan att återhämta sig från motgångar och störningar, blir starkare när biodiversiteten är hög. En hög resiliens är avgörande för att ett ekosystem ska fungera över tid. Det sprider riskerna och ökar också förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar när en förändring väl har skett. Om en art försvinner eller minskar kan en annan art med liknande egenskaper täcka upp för att fylla samma funktion. Är variationen begränsad blir ekosystemet väldigt sårbart och kan lätt rubbas, eftersom dess arter är beroende av och påverkar varandra genom olika näringskedjor och näringsvävar.
Biologisk mångfald är avgörande för ekosystemens funktioner och tjänster som exempelvis matförsörjning, luft- och vattenreningsprocesser, pollinering, nedbrytning, klimatreglering och läkemedel. Dessutom har naturen med dess mångfald ett stort värde utifrån hälsa, välmående, kultur och vetenskap.
Den biologiska mångfalden påverkas av människans aktiviteter såsom utrotning, överexploatering av naturresurser, monokulturer, föroreningar och klimatförändringar. Att se och förstå kopplingarna mellan alla levande organismer och vara medveten om hur mänskliga handlingar påverkar miljön är därför av största vikt för att bevara biodiversiteten och för framtiden för livet på Jorden. Det handlar om att ta ansvar och göra val som bidrar till vår planets hälsa och balans.
Mars 2024, TÄNKOM | Uppdaterad april 2024
